Budgetpropositionen för 2024: så här ändras beskattningen

I samband med budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen ändringar i beskattningen.

Ändringar i inkomstbeskattningen

I enlighet med regeringsprogrammet lindras beskattningen av arbete. Betoningen ligger på att sänka beskattningen för låg- och medelinkomsttagare. 

I grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster ska det göras en indexjustering på alla inkomstnivåer så att beskattningen inte skärps på grund av den allmänna inkomstutvecklingen. Indexjusteringen är 2,8 procent. När indexjusteringen beräknas beaktas skatteskärpningen i form av sänkningen av arbetslöshetsförsäkringspremien med 0,2 procent, som regeringen beslutade om vid budgetförhandlingarna.

Indexjusteringen görs genom att höja den progressiva inkomstskatteskalans alla inkomstgränser samt grundavdragets maximibelopp och arbetsinkomstavdragets maximibelopp och inkomstgränser. Detta beräknas minska intäkterna av förvärvsinkomstskatten med cirka 581 miljoner euro.

Statens progressiva inkomstskatteskala år 2024

Till statens progressiva inkomstskatteskala fogas en ny högsta inkomstnivå på 150 000 euro. Den nya nivån grundar sig på regeringsprogrammet där det konstateras att den högsta nivån är tidsbunden till slutet av valperioden.

Statens progressiva inkomstskatteskala år 2024.

Maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs

Det maximala beloppet för grundavdraget höjs från 3 870 euro till 3 980 euro. Grundavdraget beviljas till fullt belopp vid en dagpenningsinkomst på 3 980 euro per år, en löneinkomst på cirka 8 000 euro per år och en pensionsinkomst på cirka 13 600 euro per år.

För mottagare av dagpenningsinkomst har grundavdraget en effekt på en inkomst på upp till ca 26 000 euro per år, för mottagare av löneinkomst på upp till ca 32 200 euro per år och för mottagare av pensionsinkomst på upp till ca 29 800 euro per år.

Arbetsinkomstavdragets maximibelopp höjs

Det maximala beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 2 030 euro till 2 140 euro. Därtill höjs inkomstgränserna för avdragets minskningsprocent. När nettoförvärvsinkomsten uppgår till cirka 168 400 euro beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag.

Höjningen av arbetsinkomstavdragets maximibelopp omfördelas

Den åldersbaserade höjningen av arbetsinkomstavdragets maximibelopp omfördelas Höjningen fördubblas för personer som fyllt 65 år från 600 euro till 1 200 euro medan höjningen slopas för 60–64-åringar. Ändringen förbättrar incitamenten att arbeta för personer över 65 år.

Ändringen beräknas öka skatteintäkterna med 37 miljoner euro.

Självrisken för resekostnader höjs

Självrisken för resekostnadsavdraget höjs från 750 euro till 900 euro. Samtidigt ändras bestämmelserna om sänkning av självrisken för personer som varit arbetslösa eller familjelediga en del av året så att de motsvarar höjningen av självriskandelen.

Ändringen uppskattas öka skatteintäkterna med ca 40 miljoner euro.

Den temporära höjningen av hushållsavdraget förlängs

Höjningen av hushållsavdragets maximibelopp och av den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna, som var i kraft 2022–2023, förlängs till 2024. Höjningen gäller hushållsavdrag som beviljas på basis av hushållsarbete, omsorgsarbete eller vårdarbete. Det maximala hushållsavdraget för dessa höjs från 2 250 euro till 3 500 euro. Dessutom höjs den avdragbara procentuella andelen av kostnaderna från 40 procent till 60 procent när det gäller arbetsersättningar och från 15 procent till 30 procent när det gäller löner. I fråga om andra arbeten som berättigar till hushållsavdrag förblir hushållsavdraget oförändrat.

Förlängningen av det höjda hushållsavdraget beräknas minska skatteintäkterna med cirka 39 miljoner euro.

Hushållsavdraget ska också omfatta fysioterapi och ergoterapi

Fysioterapi som ges av en legitimerad fysioterapeut och ergoterapi som ges av en legitimerad ergoterapeut ska berättiga till hushållsavdrag. Avdraget kan fås för fysioterapi eller ergoterapi som tillhandahålls i den skattskyldiges hem.

Utvidgningen av hushållsavdraget beräknas minska skatteintäkterna med cirka 4 miljoner euro.

Det temporära fondundantaget förlängs

Till inkomstskattelagen fogas en temporär bestämmelse om undantag från den allmänna skattskyldigheten för samfund som ingår i inkomstskattelagen. Bestämmelsen ska tillämpas under två år på vissa fonder på basis av var den verkliga ledningen utövas. 
Ändringen bedöms inte ha några betydande fiskala konsekvenser.

Problem med betalning av arvsskatt underlättas

Obetald arvsskatt ska inte längre indrivas genom utsökning och skattskyldiga ska inte längre sökas i konkurs på grund av obetald arvsskatt förrän 10 år har förflutit från första förfallodagen. Tidigare var tidsfristen två år. Därtill sänks dröjsmålsräntan som beräknas på obetald arvsskatt. Dröjsmålsräntan är referensräntan enligt räntelagen förhöjd med 3,5 procentenheter. År 2024 är dröjsmålsräntan 7,5 procent.

Ändringarna beräknas minska skatteintäkterna med cirka 3 miljoner euro.

Mer information: 
Pertti Nieminen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 461, pertti.nieminen(at)gov.fi
Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 318, timo.annala(at)gov.fi (angående hushållsavdraget)
Minna Upola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 172, minna.upola(at)gov.fi (angående fondundantaget och arvsskatten)

Tiden i arbete när det gäller källbeskattning av utländska nyckelpersoner förlängs

Den arbetstid som omfattas av källbeskattning av löneinkomst till utländska specialister, så kallade nyckelpersoner, förlängs med tre år i enlighet med regeringsprogrammet. Det ska uppbäras källskatt i högst 84 månader i stället för nuvarande 48 månader på löneinkomsten i Finland för nyckelpersoner som omfattas av källbeskattningen. Källskatten på löneinkomst är för närvarande 32 procent. 

Ändringen bedöms inte ha några betydande fiskala konsekvenser.

Mer information: 
Antti Kurikka, specialsakkunnig, tfn 0295 530 535, antti.kurikka(at)gov.fi

Fastighetsbeskattningen av mark skärps

I enlighet med regeringsprogrammet höjs den nedre gränsen för skattesatsen för mark från nuvarande 0,93 till 1,30 procent. Skattesatsen för mark ska åtskiljas från den allmänna fastighetsskattesatsen, som fortsättningsvis varierar mellan 0,93 och 2,00 procent. Den övre gränsen för skattesatsen för mark föreslås också ligga på 2,00. 

Åtgärden stärker den offentliga ekonomin och ökar kommunernas fastighetsskatteintäkter med 108 miljoner euro. Ökningen av fastighetsskatteintäkterna gäller i synnerhet huvudstadsregionen och de större tillväxtcentren. Totalt 245 kommuner blir tvungna att höja sin nuvarande fastighetsskattesats. Skatten på mark stiger som mest med 40 procent i de 42 kommuner där den allmänna fastighetsskattesatsen för närvarande ligger på den nedre gränsen 0,93 procent.

Mer information: 
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 239, jukka.vanhanen(at)gov.fi

Bolagiseringen av kommunernas social- och hälsovårdsfastigheter blir skattefri

Bolagiseringen av fastigheter som användes av kommunernas och samkommunernas social- och hälsovårdsväsende och räddningsväsende den 1 januari 2023 och som hyrts till välfärdsområdena för samma ändamål ska på vissa villkor befrias från överlåtelseskatt. 

Kommunernas bolagiseringsskyldighet beror på bestämmelser i kommunallagen, enligt vilka kommunen ska bolagisera den verksamhet som den bedriver i ett konkurrensläge på marknaden, vilket uthyrningsverksamheten i princip är när social- och hälsovården och räddningsväsendet har överförts till välfärdsområdena. Utan skattefriheten betalas för överföring av fastigheter och lokalaktier till det övertagande kommunbolaget i samband med bolagisering en överlåtelseskatt på 4,0 eller 2,0 procent. Skattefriheten gäller till utgången av 2030.

Bakom ändringen ligger ett uttalande som ingick i riksdagens svar på lagstiftningspaketet om social- och hälsovården.  

Mer information: 
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 239, jukka.vanhanen(at)gov.fi

Ändringar i alkoholskatten

Det föreslås att alkoholskatten på vin och andra drycker som framställs genom jäsning och som innehåller mer än 5,5 volymprocent alkohol höjs med i genomsnitt cirka 8,3 procent. Skatten på mellanprodukter (t.ex. viner med tillsatt alkohol) höjs i genomsnitt med 12,7 procent. Skatten på sprit, andra starka drycker, long drink -drycker och andra dryckesblandningar baserade på etylalkohol ska höjas med i genomsnitt 8,8 procent. Skatten på etylalkoholbaserade alkoholdrycker som innehåller högst 2,8 volymprocent alkohol höjs inte. 

Skatten på öl sänks enligt förslaget med cirka 4,9 procent. Skatten på öl som innehåller mindre än 3,5 volymprocent alkohol sänks inte, eftersom skatten på öl med låg alkoholhalt redan för närvarande är lägre än punktskatten på läskedrycker.

Den genomsnittliga punktskatten på alkoholdrycker höjs med ca 2 procent. Priserna på alkoholdrycker beräknas stiga i genomsnitt med cirka en procent. 

Skatteändringarna ökar skatteinkomsterna med cirka 15 miljoner euro på årsnivå.

Mer information: 
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 183, pia.kivimies(at)gov.fi
Veli Auvinen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 384, veli.auvinen(at)gov.fi

Rökfria nikotinprodukter ska omfattas av punktskatt för tobaksprodukter

Det föreslås att det till lagen om tobaksaccis fogas en ny produktgrupp för rökfria nikotinprodukter. Denna grupp omfattar så kallade nikotinpåsar som kommit in på marknaden. För dessa produkter införs både en punktskatt per enhet och en värderelaterad skatt som baserar sig på detaljhandelspriset. Dessutom fastställs en minimiskatt. Punktskatten blir cirka 2 euro per nikotinpåse på 12 gram. Ändringen beräknas öka skatteintäkterna med cirka 50 miljoner euro årligen.

Till förslaget har det efter remissbehandlingen fogats en övergångsbestämmelse. Enligt den ska punktskatt för tobaksprodukter från och med den 1 juli 2024 tillämpas också på rökfria nikotinprodukter som frisläppts för konsumtion under 2023 efter det att regeringens proposition har lämnats till riksdagen.

Mer information: 
Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 183, pia.kivimies(at)gov.fi
Jenni Oksanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 577, jenni.oksanen(at)gov.fi

Fordonsskattens grundskatt sänks

Fordonsskattens grundskatt för person- och paketbilar lindras totalt med 50 miljoner euro. Sänkningen gäller fordon med medelstora och stora utsläpp samt äldre bilar för vilka det inte finns mätuppgifter att tillgå. Beskattningen av nyare fordon förblir oförändrad. Skattesänkningen gäller 2025 uppskattningsvis 1,8 miljoner fordon som används i trafiken, dvs. knappt 60 procent av det antal person- och paketbilar som används i trafiken. Den årliga fordonsskatten för bilar som omfattas av skattesänkningen sjunker med i genomsnitt ca 28 euro och högst med ca 52 euro per år.

Mer information: 
Markus Teräväinen, lagstiftningsråd, tfn 0295 530 719, markus.teravainen(at)gov.fi

Punktskatten på drivmedel sänks

Regeringen föreslår att punktskatten på flytande bränslen sänks. Punktskatten på bensin och ersättande produkter sjunker i genomsnitt med 3,9 cent per liter och på diesel och ersättande bränslen i genomsnitt med 3,8 cent per liter. Till skillnad från den proposition som var på remiss föreslås det nu att skattesänkningen genomförs så att sänkningen riktas till koldioxidkomponenten i punktskatten. Skattesänkningen kompenserar den beräknade genomsnittliga höjningen av pumppriserna till följd av den gradvisa höjningen av distributionsskyldigheten för förnybara drivmedel.

Skattesänkningen beräknas minska statens punktskatteintäkter med ca 168 miljoner euro på 2024 års nivå.

Mer information: 
Merja Sandell, regeringsråd, tfn 0295 530 191, merja.sandell(at)gov.fi
Jussi Kiviluoto, finansexpert, tfn 0295 530 331, jussi.kiviluoto(at)gov.fi