Hoppa till innehåll

Ekonomin återhämtar sig från recessionen men de offentliga finanserna lider av ett segt underskott

finansministeriet
Utgivningsdatum 23.9.2024 11.01
Pressmeddelande

Ekonomin har börjat återhämta sig från recessionen och tillväxten tilltar nästa år. De offentliga finanserna uppvisar dock fortfarande ett underskott och skulden fortsätter att öka, bedömer finansministeriet i sin prognos av den 23 september.

Finlands ekonomi har vuxit något under hela början av året, och tillväxten förväntas öka mot slutet av året. På årsnivå kommer bruttonationalprodukten (BNP) dock att minska med 0,2 procent i år. År 2025 kommer BNP-tillväxten att öka till 1,7 procent. År 2026 kommer BNP att öka med 1,5 procent.

Exportefterfrågan återhämtar sig i takt med världshandeln. Den avtagande inflationen och de sjunkande räntorna stärker köpkraften och tillväxten inom den privata konsumtionen. De sjunkande räntorna hjälper dessutom byggbranschen att återhämta sig ur en djup svacka nästa år. Investeringarna ökar också tack vare projekt som hänför sig till energiomställningen och säkerheten. De offentliga samfundens underskott börjar minska från och med nästa år tack vare den allt snabbare ekonomiska tillväxten och regeringens åtgärder för att stärka de offentliga finanserna. 

”Det verkar som om tålamodet hos dem som väntat på bättre ekonomiska nyheter belönas. Däremot kan man inte ha riktigt lika stort förtroende för utsikterna för de offentliga finanserna. Även om underskotten minskar och skuldsättningen avtar befinner sig den offentliga ekonomin fortfarande i riskzonen”, säger överdirektören, avdelningschefen Mikko Spolander.

Efterfrågan ökar i och med att inflationen har avtagit och räntorna sjunker

Återhämtningen inom världshandeln bidrar till att Finlands export ökar. Exportefterfrågan ökar särskilt tack vare den tilltagande tillväxten i euroområdet. Finlands priskonkurrenskraft ligger på en långfristig genomsnittlig nivå och utgör inte något hinder för tillväxt. 

Den privata konsumtionen har ökat, även om de stigande priserna och räntorna försvagat hushållens köpkraft. Den snabbt avtagande inflationen och de sjunkande räntorna underlättar nu hushållens situation. Konsumtionsökningen tilltar, även om besparingarna i sociala förmåner och höjningen av mervärdesskatten bromsar upp återhämtningen av konsumtionen.

Inflationen har avtagit klart och även i fortsättningen kommer framför allt det inhemska pristrycket att vara litet. Även om priserna höjs på grund av höjningen av mervärdesskatten och andra ändringar i den indirekta beskattningen, avtar inflationen till 1,8 procent i år. Inflationen förväntas förbli låg även i fortsättningen.

Byggandet har minskat drastiskt, men nedgången verkar nu ha upphört. Räntesänkningarna stimulerar bostadsmarknaden 2025. Investeringarna i maskiner och anordningar har ökat trots recessionen. Investeringarna utökas i fortsättningen i synnerhet av energiomställningen och den framskridande digitaliseringen.

Sysselsättningen återhämtar sig nästa år

Sysselsättningen minskar i år med dryga 10 000 personer. Minskningen har varit störst inom byggbranschen. Sysselsättningen börjar öka nästa år när ekonomin återhämtar sig, och tillväxten fortsätter 2026. Utbudet av arbetskraft ökar tack vare regeringens sysselsättningsåtgärder och invandring, och det skapar utrymme för sysselsättningsökning då produktionen återhämtar sig.  

Antalet arbetslösa ökade i stor utsträckning i början av året, men under sommaren verkar ökningen av arbetslösheten ha stannat av. Arbetslöshetsgraden kommer att stiga till åtta procent 2024. Arbetslösheten minskar från och med nästa år, men förblir 7,2 procent 2026.

Den utdragna lågkonjunkturen belastar de offentliga finanserna ännu i år – underskotten minskar gradvis tack vare den ekonomiska återhämtningen och regeringens åtgärder

Underskottet i de offentliga finanserna var 2,9 procent av BNP år 2023. I år utgick man från en redan svag situation. Trots att skatteintäkterna varit måttliga i förhållande till konjunkturläget, kommer underskottet i de offentliga finanserna att öka till 3,7% av BNP i år. 

Investeringarna i beredskap och säkerhet ökar statens utgifter samtidigt som utgiftsökningen till följd av inflationen och lönehöjningarna avtar. För välfärdsområdenas och kommunförvaltningens del har utgifterna fortfarande ökat kraftigt och underskotten förblir stora. De stora indexhöjningarna av förmånerna ökar arbetspensionsanstalternas utgifter rejält ännu i år, men arbetspensionsanstalterna uppvisar ändå ett stadigt överskott. Den ökade arbetslösheten har ökat övriga socialskyddsfonders utgifter samtidigt som sänkningen av arbetslöshetsförsäkringspremien har minskat deras inkomster. 

Ökningen av skatteinkomsterna tilltar och arbetslöshetsutgifterna börjar minska i och med att ekonomin återhämtar sig. Dessutom stärks statsfinanserna kraftigt från och med nästa år tack vare de åtgärder som regeringen beslutat om, och som ingår i prognosen till ett belopp av cirka 8 miljarder euro på 2027 års nivå. Skuldhanteringsutgifterna och investeringarna i försvaret ökar statens utgifter under prognosperioden. Den avtagande inflationen bromsar upp utgiftsökningen inom staten och efter det första året också inom socialskyddssektorn. Däremot kommer kostnadstrycket inom lokalförvaltningen inte att minska och bristen på personal hotar att utöka upphandeln av dyra tjänster. Till följd av dessa olikriktade faktorer förväntas underskottet i de offentliga finanserna minska till 3,2% av BNP nästa år och därefter gradvis till 2,1% 2028.

Den offentliga skulden kommer att överskrida 80 procent i förhållande till BNP i år på grund av statsförvaltningens och lokalförvaltningens underskott och den pågående ekonomiska recessionen. Ökningen av skuldkvoten bromsas upp från och med 2025 tack vare de minskade underskotten och den tilltagande ekonomiska tillväxten. Enligt prognosen kommer skuldkvoten att öka under hela prognosperioden. Enligt ett scenario där regeringens hela åtgärdshelhet på 9 miljarder euro genomförs planenligt, skulle skuldkvoten däremot stabiliseras tillfälligt i slutet av valperioden. 

Mer information:

Mikko Spolander, avdelningschef, överdirektör, tfn 0295 530 006, mikko.spolander(at)gov.fi

Janne Huovari, finansråd, tfn 0295 530 171, janne.huovari(at)gov.fi (realekonomi)

Jenni Pääkkönen, finansråd, tfn 0295 530 131, jenni.paakkonen(at)gov.fi (de offentliga finanserna)