Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Preliminär plan för återhämtning och resiliens
Finland påskyndar investeringar och minskning av koldioxidutsläpp med EU-finansiering

finansministerietstatsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 15.3.2021 14.02
Pressmeddelande

Finlands program för hållbar tillväxt påskyndar investeringar i utsläppsminskande lösningar samt hållbar ekonomisk tillväxt och skapar tillväxtpotential på längre sikt. Hälften av finansieringen främjar grön övergång och cirka en fjärdedel digitalisering. De offentliga satsningarna på forskning, utveckling och innovation ökar med cirka 700 miljoner euro tack vare programmet.

Tjänsterna inom sysselsättning, kontinuerligt lärande samt social- och hälsovård reformeras så att de blir mer verkningsfulla och högklassiga. Produktiviteten och tjänsternas tillgänglighet förbättras genom att finansiera digitalisering med ca 540 miljoner euro.

Finlands ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt har i beredningen eftersträvat ett starkt partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn så att investeringarna påskyndas genom hävstångseffekt. Programmet syftar till att minska koldioxidutsläppen i Finland på ett rättvist sätt, men också till att ge finländska företag nya marknader och tillträde till den internationella toppen i branschen.

”Enligt en preliminär uppskattning kan vi få igång privata investeringar till ett värde av mer än tre miljarder euro. Då skulle programmet få en effekt på över fem miljarder euro. De investeringar som inleds påskyndar i synnerhet utsläppsminskningsåtgärderna enligt färdplanerna för kolsnålhet nom industrin. Investeringarna har potentialen att minska Finlands koldioxidutsläpp avsevärt, med tre miljoner ton per år. Detta är cirka sex procent av Finlands utsläpp", berättar ministerarbetsgruppens ordförande, finansminister Matti Vanhanen.

”Finlands bruttonationalprodukt beräknas vara 0,5 procent högre än beräknat år 2023, då man beaktar verkningarna av stimuleringen i övriga delarna av EU. Det som är viktigare är dock att reformerna och investeringarna förbättrar produktiviteten och tillväxtpotentialen på lång sikt under hela det kommande årtiondet”, motiverar minister Vanhanen.

Finansieringen av enskilda projekt avgörs senare

Finanspolitiska ministerutskottet förordade måndagen den 15 mars Finlands preliminära plan för återhämtning och resiliens, som drar upp riktlinjerna för hur finansieringen av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens ska användas i Finland. I detta skede tog man inte ställning till finansieringen av enskilda projekt. Projektbeslut fattas efter att finansieringen överförs till Finlands nationella budget under innevarande år.

Helheten är preliminärt ca 2,1 miljarder i löpande priser 2021 –2023. Det slutliga finansieringsbeloppet för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens klarnar för Finlands del sommaren 2022. Den påverkas av den ekonomiska utvecklingen 2021 och 2022. 

Dessutom får Finland finansiering för andra program inom ramen för faciliteten för återhämtning, såsom programmet för rättvis övergång och programmet för EJFLU.  Innehållet i dessa ska samordnas med den plan som nu godkänts. Den sammanlagda finansieringen från EU till Finland uppgår uppskattningsvis till 2,9 miljarder euro enligt nuvarande priser (2,7 miljarder enligt 2018 års priser).

Den gröna omställningen stöder en strukturomvandling inom ekonomin

Pelaren för grön övergång inkluderar preliminärt finansiering på cirka 820 miljoner euro i löpande priser. Även vissa åtgärder inom andra pelare främjar den gröna övergången, vilket innebär att den gröna övergången som helhet utgör ungefär hälften av helheten, dvs. cirka 1040 miljoner euro i löpande priser.

Målet är att sätta fart på lösningar som minskar utsläppen både i Finland och annanstans i världen. Genomförandet av industrins färdplaner för koldioxidsnålhet är en betydande del av helheten.

Den gröna övergången skapar ny teknik som påskyndar övergången från fossil energi. Det uppstår nya arbetsplatser i hela landet som ersätter arbeten som försvinner på grund av strukturomvandlingen. Samtidigt utvecklar vi ny kompetens som förbättrar den finländska exportindustrins konkurrenskraft. Tilläggsfinansieringen stärker kompetensen genom att stödja utbildning och forskning, vilket öppnar nya studiemöjligheter.

Hushållen kan få stöd t.ex. för övergång från oljeuppvärmning till förnybar energi. Stöd erbjuds även företag, kommuner och församlingar.

Digitaliseringen ökar produktiviteten och gör tjänsterna tillgängliga för alla

Digitaliseringspelaren inkluderar preliminärt finansiering på ca 220 miljoner euro i löpande priser. När man räknar med de digitaliseringsfrämjande projekten inom andra pelare utgör digitaliseringens andel en fjärdedel av hela helheten, dvs. cirka 540 miljoner euro i löpande priser.

Digitaliseringen av järnvägstrafiken möjliggör en effektivare användning av spårkapaciteten, minskar störningar och förbättrar säkerheten. Projektet bidrar till smidigare tågresor och smidigare transporter – vilket stöder klimatmålen.

Finlands program för hållbar tillväxt för med sig snabba nätanslutningar till områden där de annars inte tillhandahålls på marknadsvillkor. Då hela Finland har tillgång till snabba nätanslutningar kan man arbeta smidigt på arbetsplatsen, hemma eller till exempel på stugan. Detsamma gäller studier.

I synnerhet företagen kan dra nytta av utvecklingen av spetsteknologi, såsom 6G och artificiell intelligens. Avsikten är att skapa branschkompetens i Finland, vilket skulle skapa nya arbetstillfällen, öppna studiemöjligheter och förbättra Finlands konkurrenskraft.

Avsikten är att kvitton och fakturor framöver ska lagras i elektronisk form på nätet så att de finns i en enhetlig maskinläsbar form. På detta sätt hittar kunden kvittot på ett ställe och företagaren får en helhetsbild av sin ekonomi på ett enkelt sätt. Reformen hjälper att bekämpa grå ekonomi eftersom skattemyndigheten genast får uppgifter om inköp.

Sysselsättning och kompetens sätter fart på hållbar tillväxt

Pelaren för sysselsättning och kompetens innehåller preliminärt finansiering på ca 640 miljoner euro i löpande priser.

Arbetssökande och företag har nytta av kundorienterad service, när arbets- och näringsbyråernas webbtjänster förbättras och byråerna får mer personal. Arbetsrelaterad invandring underlättas genom att skapa smidiga digitala tjänster. Tjänsterna vid Navigatorerna för unga görs mångsidigare. Dessutom påskyndas strukturreformer som främjar sysselsättningen av partiellt arbetsföra.

Studiemöjligheterna förbättras emedan högskolorna får fler nybörjarplatser. Programmet påskyndar utvecklingen av en platsoberoende inlärningsmiljö för högskolor. Betydande satsningar på kontinuerligt lärande stöder förvärvandet av sådana nya färdigheter som behövs i arbetslivet, och därigenom sysselsättningen. Möjligheterna till kontinuerligt lärande ökar och blir mångsidigare, och även lättare att hitta. Möjligheterna för deltagande blir jämlikare.

Forskning, utveckling och innovationer ökar produktiviteten och förbättrar företagens internationella konkurrenskraft. Tilläggsfinansieringen främjar i synnerhet den nationella forskningsinfrastrukturen och innovationer som stöder den gröna övergången.

Dessutom stöds kompetensbaserade reformer inom turismen samt inom den kreativa och kulturella sektorn.

Tillgången till social- och hälsotjänster förbättras

Pelaren för social- och hälsovårdstjänster innehåller preliminärt finansiering på ca 400 miljoner euro i löpande priser.

Tack vare reformerna får människor snabbare tillgång till vård, rehabilitering eller andra social- och hälsovårdstjänster. Tillgången till mentalvårdstjänster påskyndas i hela landet. Möjligheten att få hjälp i ett tidigt skede är viktigt för att ett litet problem inte ska eskalera.

Genom att tillgången till tjänster på basnivå förbättras minskar också behovet av specialiserad sjukvård och krävande specialtjänster. Samtidigt kan man hålla tillbaka ökningen av samhällets social- och hälsovårdsutgifter.

Tillgången till och tillgängligheten av social- och hälsovårdstjänster förbättras i och med att fler digitala serviceformer erbjuds, såsom webbsamtal med yrkespersoner och mottagning på distans. Mobila tjänster kan tillhandahållas till exempel hemma eller vid ett köpcentrum. Närservicen förbättras samtidigt. Det är lättare att tillgodose människors behov då yrkesutbildade personer inom olika branscher intensifierar sitt samarbete och information utbyts på ett effektivare sätt än för närvarande.

Slutliga planen klar i april

Finansministeriet skickar den preliminära planen till Europeiska kommissionen. Ministeriet fortsätter diskussionen med kommissionen om planens innehåll och samråder med intressentgrupperna under den fortsatta beredningen.

”Det program som nu lagts fram kan ändras ännu. Regeringen har som mål att göra programmet så verkningsfullt som möjligt och att arbeta transparent och i samråd med olika intressentgrupper. Vi tar gärna emot respons och kommentarer om det redan tämligen detaljerade program som nu publicerats", säger minister Vanhanen.

Regeringen har för avsikt att godkänna den slutliga planen den 30 april, varefter finansministeriet sänder den till EU. EU-kommissionen bedömer planen och EU-rådet godkänner den nästa sommar.

Ytterligare information: 
Maria Kaisa Aula, statssekreterare, tfn 050 530 9697, mariakaisa.aula(at)vm.fi
Laura Vartia, finansråd, tfn 029 5530 228, laura.vartia (at) vm.fi 
Olli Kärkkäinen, ledande specialsakkunnig, tfn 02955 30545, olli.karkkainen(at)vm.fi

 
Tillbaka till toppen