Ny strategi stöder städernas roll som vägvisare och stärkare av konkurrenskraften
I takt med att urbaniseringen framskrider får städerna en allt mera framträdande roll som boende- och livsmiljöer, plattformar för företagsverksamhet, vägvisare för kommunfältet, lösningar på klimatförändringen och som internationella aktörer. Den nationella stadsstrategin 2020–2030, som publicerades 23.9.2020, är statens och städernas gemensamma syn på städernas viktigaste utvecklingstrender under detta årtionde och på hur stadspolitiken bedrivs som ett partnerskap mellan staten och städerna.
Strategin har utarbetats i nära samarbete mellan staten och städerna. Den visar vägen för det praktiska arbetet i partnerskap när det gäller städernas livskraft, sociala hållbarhet, fungerande trafik- och dataförbindelser och uppnåendet av klimatmålen. Strategin fokuserar den nationella stadspolitiken och svarar mot urbaniseringens möjligheter och utmaningar med beaktande av de övergripande målen i FN: s program för stadsutveckling.
Strategin identifierar städernas centrala roll när det gäller att minska skillnader i utbildning, sysselsättning och välfärd mellan regioner och befolkningsgrupper. Städerna har ett stort behov av tjänster och åtgärder som beaktar behoven hos olika befolkningsgrupper och människor i olika livssituationer.
”Vi ser städer som varierar allt mer till storleken, befolkningen och profilen i övrigt, och det kan ses inte bara som en utmaning för tjänsteproduktionen utan också som en möjlighet till en särpräglad utveckling och igenkännlighet”, säger kommunminister Sirpa Paatero
”Vi garanterar lika möjligheter för stadsfältet att trygga och skapa de förutsättningar som invånarna, företagen och samhällena behöver för att kunna bli framgångsrika och ha goda förutsättningar, även om stadsfältet differentieras”, fortsätter Paatero.
Städerna är plattformar för kompetens, forskning, utveckling och företagsverksamhet. En höjning av kompetensnivån, en attraktiv arbetsmarknad samt högklassig forskning möjliggör städernas och samtidigt hela Finlands konkurrenskraft.
"För att vi ska kunna skapa tillväxt och livskraft för Finland behöver vi ett omfattande samspel mellan städerna, staten och andra aktörer. Staten vill för sin del se till att vi skapar förutsägbara och konsekventa verksamhetsförutsättningar för olika städer. Man satsar också i nätverk som stärker innovationer på olika sätt", konstaterar näringsminister Mika Lintilä.
Klimatförändringen är ett aldrig tidigare skådat hot mot mänskligheten. Stävjandet av klimatförändringen och anpassningen till klimatförändringens effekter är dock också en möjlighet för Finland att skapa livskraft, hållbar tillväxt, sysselsättning och välfärd.
”Städernas och statens gemensamma insatser spelar en viktig roll i klimatarbetet”, betonar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.
”Många städer har väldigt ambitiösa klimatmål och det har till exempel gjorts betydande insatser i hållbar rörlighet och utveckling av energiproduktionen, men mycket återstår också att göra”, påpekar Mikkonen.
Stadsstrategin har utarbetats i samarbete mellan olika ministerier och städer. Genomförandet av strategin stöder sig på ett omfattande samarbete vid planeringen och genomförandet av utvecklingsprogram, avtal och lagstiftningsprojekt. Verkställighetsprogrammet publiceras i slutet av 2020.
Ytterligare information:
Emma Terämä, ledande sakkunnig, finansministeriet, tfn 02955 30343, emma.terama(at)vm.fi
Katja Palonen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 02950 47071, katja.palonen(at)tem.fi
Suvi Anttila, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 02952 50208, suvi.anttila(at)ym.fi