Över 600 förslag om hur kommunernas uppgifter kan skötas flexiblare inom allt från markanvändning till grundläggande utbildning

Kommuner och andra organisationer har lämnat in sammanlagt 537 förslag om hur normerna för kommunerna skulle kunna luckras upp. Största delen av förslagen gällde kommuner av alla storlekar. Av förslagen var 57 konkreta försöksförslag.  

De flesta förslagen, 33 procent, gällde uppfostran och utbildning, som är kommunernas största uppgiftshelheter. Näst största delen av förslagen, 13 procent, gällde uppgifterna i fråga om sysselsättningen och näringssektorn. Många förslag gällde också digitalisering, markanvändning, byggande, beslutsfattande och förvaltning. 

De normer som föreslås bli uppluckrade har enligt förslagen till exempel orsakat extra arbete och försvårat verksamheten i de olika kommunerna. Enligt förslagen väntas de friare normerna bland annat öka flexibiliteten och göra arbetet smidigare i kommunerna.  

– Vi fick in väldigt många förslag, och vi är mycket nöjda. Ett varmt tack till kommunerna och kommuninvånarna för att ni var så aktiva. Att det kom in så många förslag visar hur viktigt det är att kommunerna har möjlighet att vara flexiblare i sin verksamhet. De flesta förslagen gällde uppfostran, utbildning, markanvändning och byggande, vilket är naturligt med tanke på att de är kommunernas största uppgiftshelheter, säger minister Anna-Kaisa Ikonen. 

Hur förslagen kan omsättas i praktiken kommer att utvärderas

– Förslagen sänds nu till ministerierna för konsekvensbedömning. De ska bedömas till exempel med tanke på hur de föreslagna ändringarna i bestämmelserna främjar kommunens verksamhet, gör tjänsterna för kommuninvånarna smidigare eller ökar möjligheterna att beakta lokala förhållanden, och om ändringarna får konsekvenser för verksamhetens kvalitet eller för förutsättningarna att utnyttja information eller om de minskar kostnaderna för verksamheten. Dessutom ska man granska förslagens förhållande till målen i regeringsprogrammet och pågående lagstiftningsprojekt, säger konsultativ tjänsteman Suvi Savolainen.  

Efter att bedömningarna har gjorts ska man sätta upp riktlinjerna för det konkreta arbetet. Allt detta kommer sannolikt att ske stegvis, eftersom det för en del förslag krävs en längre bedömningstid innan man kan fatta beslut, medan andra kan avgöras rätt snabbt. Vårt mål är att skapa en flexiblare normhelhet som ger bättre resultat, och att vi ska kunna sätta upp målen för alla de enskilda förslagen inom detta år, säger minister Ikonen om nästa fasen i arbetet.  

Kommuninvånarna lyfte särskilt fram frågor som gällde småbarnspedagogiken  

Finansministeriet sände i slutet av år 2023 en enkät till kommuner, kommuninvånare och organisationer för att samla in idéer och förslag om de uppgifter och tjänster där kommunerna skulle kunna ges större frihet och egen prövningsrätt genom lättnader i detaljregleringen. Insamlingen av förslagen är inledningsfasen i arbetet för att luckra upp normerna för kommunerna och genomföra programmet med kommunförsöken.  

Förslagen från kommuninvånarna samlades in genom en enkät på webbplatsen dinåsikt.fi som var öppen för alla. Det kom in sammanlagt 25 förslag, och de gällde till stor del småbarnspedagogiken. 

Finansministeriet informerar om bedömningarna och riktlinjerna för förslagen i takt med att processen framskrider. 

• Förslag till normavveckling (websida)
• Kommuners och organisationernas förslag om friare normer
• Kommuners och organisationers förslag till försök
• Kommuninvånarnas förslag om friare normer

Mer information:
Suvi Savolainen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30122 
Anne-Marie Välikangas, finansråd, tfn 02955 30020