Statsrådet har fattat principbeslut om fastighets- och lokalstrategier – statliga lokaler i effektivare och hållbarare bruk

Statsrådet fattade principbesluten den 16 december 2021. Målet med utvecklandet av statens lokaler är att främja smidigare arbete och skötsel av ärenden. Et annat mål är att förbättra kostnadseffektiviteten. Syftet med fastighetsstrategin är att bidra till effektiv och hållbar besittning och skötsel statens fastigheter samt att trygga statens övergripande intressen. Avsikten är att målen i båda strategierna uppnås före 2030.

"Genom att uppdatera strategierna utvecklar vi användningen av statens lokaler och fastigheter så att de motsvarar det kommande årtiondets krav. Digitaliseringen och de förändrade arbetssätten förutsätter ändringar i lokalerna och skapar samtidigt möjligheter till ökad lokaleffektivitet. Det innebär också besparingar och utsläppsminskningar. Det centrala i förändringen är att främja de statsanställdas välbefinnande i arbetet och att möjliggöra bättre tjänster. Samtidigt måste vi värna om objekt som är viktiga med tanke på säkerhet och kultur", konstaterar kommunminister Sirpa Paatero.

Digitaliseringen har förändrat tjänsterna och arbetssätten

Distansarbetet har utvidgats betydligt och även tjänster tillhandahålls i allt större utsträckning elektroniskt. Därför bör även statens lokaler och användningen av dem ses över på nytt.

Målet är att en fjärdedel av de statsanställda arbetar vid ämbetsverks och inrättningars samnyttjade lokaler före 2030. Samnyttjade lokaler betyder att arbetstagare vid flera olika ämbetsverk arbetar i samma lokaler. Verksamhetsspecifika behov, t.ex. specialutrustning och dataskydd, tas dock i beaktande. Kundbesök hos myndigheter koncentreras också till den offentliga förvaltningens gemensamma serviceställen. Serviceurvalet förenhetligas vid serviceställena så att medborgarna kan erbjudas jämlik kundservice i hela landet. 

Alla statsanställda har även i fortsättningen anvisade arbetslokaler. Vid planeringen av kontorslokaler beaktar man dock också det nuvarande sättet att arbeta som förenar distansarbete och arbete på plats. Avsikten är att förbättra utrymmeseffektiviteten från nuvarande cirka 18 kvadratmeter till tio kvadratmeter per årsverke. På detta sätt sparar man kostnader och energianvändning.

Fastighetsstrategin beaktar ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser

Statens fastighetsförmögenhet förvaltas i huvudsak av Senatkoncernen i fråga om byggnadsegendomen, Forststyrelsen i fråga om mark- och vattenområden, Trafikledsverket i fråga om statens trafikleder och utrikesministeriet i fråga om statens fastigheter utomlands. Egendom som staten inte behöver överlåts med hänsyn till öppna och icke-diskriminerande förfaranden. Innan egendomen överlåts utreder man möjligheterna att utveckla den. Staten förvärvar fastigheter med eftertanke.

Staten strävar efter att vara en föregångare när det gäller att uppnå klimatneutralitetsmålet. Statens fastighetsaktörer ska utreda sin egen klimatbelastning och ställa upp mål för att minska sitt klimatavtryck. Fastighetsinnehavarna ska dessutom ha en plan för anpassning till klimatförändringen.

Strategierna verkställs före utgången av 2020-talet

Ämbetsverken och inrättningarna uppdaterar sina planer för att genomföra lokalstrategin tillsammans med Senatkoncernens affärsverk före utgången av 2022. Ministerierna ansvarar inom sina respektive förvaltningsområden för uppföljningen av genomförandet. Lokalstrategin genomförs också som en del av reformen av statens service- och lokalnät. Statens fastighetsinnehavare ansvarar för verkställandet av fastighetsstrategin. Man kommer att tillsätta delegationer som ska följa genomförandet av båda strategierna.

Fastighetsstrategin var på remiss våren 2021 och lokalstrategin sommaren 2021. Statens föregående lokalstrategi är från 2014 och fastighetsstrategin från 2010.

Mer information:
Lauri Finér, kommunministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530283, lauri.finer(at)gov.fi
Pauliina Pekonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 530 081, pauliina.pekonen(at)gov.fi