Svagare tider för ekonomin
Den ekonomiska tillväxten avtar intill en procent under de närmaste åren, förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades den 18 december.
Den finländska ekonomin växer med 1,0 procent 2020, 1,1 procent år 2021 och med 1,2 procent 2022. Tillväxten upprätthålls av inhemsk efterfrågan. På medellång sikt mattas den ekonomiska tillväxten av till under en procent 2023-2024, vilket hänger samman med strukturella faktorer i ekonomin.
Underskottet i de offentliga finanserna ökar år 2020 då utgiftsökningarna som ingår i regeringsprogrammet träder i kraft. Om man inte vidtar några nya åtgärder som främjar sysselsättningen och förbättrar produktiviteten inom den offentliga förvaltningen kommer den offentliga ekonomin att gå med underskott även under de kommande åren. Den offentliga skulden börjar också så småningom öka i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP) igen.
”Prognosens grundtrend har inte förändrats i nämnvärd mån under höstens gång. Tillväxten kommer att avta till ungefär 1 procent under de närmaste åren. Den finanspolitiska uppmärksamheten borde riktas strikt till de strukturella förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, eftersom de skapar grunderna för ökad välfärd och hållbara offentliga finanser”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.
Världshandeln återhämtar sig långsamt
Läget är fortfarande osäkert inom världsekonomin, även om vissa tecken på utjämning redan kan urskiljas. Världsekonomin återhämtar sig från och med 2020, men återhämtningen är mycket långsam. Utsikterna inom euroområdet överskuggas av det sårbara läget för den tyska industrin. Förenta staterna har mycket låg arbetslöshet, men den snabbaste tillväxtfasen har redan passerat. Riskerna växer inom den Kinesiska ekonomin, vilket dämpar tillväxtutsikterna ytterligare. Tillväxten är mycket svag inom världshandeln på grund av handelskonflikterna, konjunkturläget och den strukturella omvandling som pågår inom bilindustrin. Världshandeln återhämtar sig under de närmaste åren i och med att utsikterna förbättras.
Tillväxten understöds av tjänsterna
BNP växer med 1,6 procent i år och tillväxten avtar till ungefär 1,0 år 2020. Utsikterna jämnar ut sig på exportmarknaderna, och exporttillväxten avtar. Serviceexporten växer snabbare än varuexporten, vilket gör att exporttillväxten överskrider exportefterfrågan.
Den privata konsumtionen växer fortfarande år 2020. Hushållens disponibla inkomster ökar tack vare höjningen av lönenivån och den fortsatt höga sysselsättningen. Ökningen av de privata investeringarna kommer emellertid att avta. Bostadsinvesteringarna minskar speciellt mycket. Ökningen av den offentliga konsumtionen tilltar, vilket utökar inhemsk efterfrågan. Den offentliga konsumtionen och investeringarna bidrar till BNP-tillväxten speciellt år 2020.
Antalet sysselsatta ökar med 0,5 procent år 2020. Sysselsättningsökningen försvagas av att den ekonomiska tillväxten avtar och att lönerna höjs. Antalet arbetslösa minskar också och arbetslöshetsgraden sjunker till 6,5 procent. Det finns allt färre arbetslösa arbetssökanden per ledig arbetsplats, vilket ökar på trycket att höja lönerna. De nominella inkomsterna beräknas öka med 3 procent år 2020.
BNP växer med 1,1 procent år 2021 och 1,2 procent år 2022. Tillväxten påskyndas av att de produktiva investeringarna återupplivas tack vare stora projekt och investeringar i forskning och utveckling. Minskningen inom bostadsinvesteringarna beräknas också upphöra år 2022.
Exporten ökar snabbare mot slutet av prognosperioden i takt med att världshandeln återhämtar sig. Ökningen av den privata konsumtionen kommer däremot att avta emedan hushållen börjar spara allt mera. Hushållens spargrad förblir låg trots det.
Den tämligen långsamma tillväxten och höjningen av de nominella lönerna leder till att efterfrågan på arbetskraft inte ökar under 2020-2021. Sysselsättningsgraden höjs emellertid fortfarande och kommer att vara 73,6 procent år 2022 eftersom den arbetsföra befolkningen minskar. Arbetslöshetsgraden minskar också, och höjningen av lönenivån närmar sig den genomsnittliga tillväxten på 2000-talet, dvs. ca 3 procent per år.
Den offentliga ekonomin försvagas
Underskottet i de offentliga finanserna ökar år 2020 då utgiftsökningarna som ingår i regeringsprogrammet träder i kraft. De skatteförhöjningar som ingår i regeringsprogrammet ökar skatteintäkterna stegvis under regeringsperiodens gång. Ökningen av de åldersrelaterade utgifterna som beror på befolkningsåldrandet leder till att underskottet inom de offentliga finanserna hålls intill 3,5 miljarder euro under början av 2020-talet. För att den offentliga ekonomin ska uppnå balans krävs det att de åtgärder i regeringsprogrammet genom vilka man eftersträvar höjd sysselsättning och bättre produktivitet inom ekonomin och den offentliga förvaltningen preciseras och genomförs.
Lokalförvaltningens underskott blir historiskt stor under innevarande år. Obalansen mellan inkomsterna och utgifterna kommer att förbli stor även under kommande år om kommunerna inte vidtar några åtgärder som stärker kommunalekonomin. Kommunalekonomin försvagas på grund av omfattande investeringsbehov samt av att social- och hälsovårdsutgifterna ökar. Försvagningen av lokalförvaltningens finansiella ställning framhäver behovet av en social- och hälsovårdsreform.
Den offentliga skulden har minskat i förhållande till bruttonationalprodukten under de senaste åren. Skuldkvoten börjar så småningom bli större från och med nästa år och risken finns att den överskrider 60 procent i början av 2020-talet.
Riskerna med de ekonomiska utsikterna har utjämnats någåt
Prognosen är främst förknippad med risker för nedgång. Riskerna har emellertid balanserats i viss mån under de senaste månaderna. Den största risk som överskuggar utsikterna för världsekonomin är fortfarande att handelsspänningarna förvärras ytterligare. Handelsspänningarna mellan de största ekonomierna har en ogynnsam inverkan på världshandeln, och de indirekta konsekvenserna för den finländska exporten kan vara oväntat stora.
Det finns fortfarande en betydande risk för att Europa drabbas av en recession till följd av att industriproduktionen minskar. Exporten kan också förbli mindre än väntat ifall produktionskostnaderna höjs mera än väntat i Finland, och framför allt mera än i de konkurrerande länderna. Det att handelsspänningen mellan Förenta staterna och Kina skulle avta snabbare än väntat är den största enskilda positiva risken inom världsekonomin.
Ekonomisk översikt, vintern 2019 (på finska)
Presentationsmaterial från pressmötet (på finska)
Ytterligare information:
Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 0295 530 540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi (den offentliga ekonomin)