Viktigt att bedöma kostnadseffekterna av de reformer som gäller kommunernas uppgifter
När målen för reformerna angående kommunernas uppgifter sätts upp borde man beakta reformer-nas kostnadseffekter. Med tanke på den offentliga ekonomin bör man även förhålla sig restriktivt till att öka kommunernas uppgifter. Denna bedömning görs i en ny rapport från finansministeriet som publicerades den 6 maj.
Rapporten gäller det program som har ingått i regeringens reform angående en minskning av kommunernas, landskapens och hela den offentliga förvaltningens kostnader. Reformen inleddes 2016 och slutrapporten om uppföljningen av programmet publicerades den 6 maj.
I resultaten av arbetet lyfts det fram hur viktigt det är att göra en förhandsbedömning av målen och effekterna i fråga om de reformer som gäller kommunernas uppgifter. Dessutom bör man med tanke på den offentliga ekonomin förhålla sig restriktivt till att öka kommunernas uppgifter. Att minska uppgifterna och skyldigheterna har dock visat sig vara en utmaning, och ännu svårare är det att bedöma minskningens spareffekter i euro. Kommunerna kan med stöd av sitt självstyre även bestämma att ha en bättre servicenivå än vad som förutsätts enligt lagstiftningen, och då kan man nödvändigtvis inte vänta sig några inbesparingar.
De genomförda och planerade åtgärderna ger inbesparingar på över 200 miljoner euro
Åtgärderna i programmet har genomförts i olika takt. Vad gäller en del av åtgärderna är genomförandet redan verkställt eller målen för den fortsatta beredningen uppsatta. Före 2029 uppgår kostnadseffekterna av dessa åtgärder på årsnivå till uppskattningsvis dryga 200 miljoner euro antingen som besparingar eller som en minskad kostnadsökning i den offentliga ekonomin. Beredningen har också för många åtgärders del genomförts till stora delar parallellt med beredningen av landskaps- och vårdreformen, men hur de framskrider beror på den följande regeringen. Spareffekten av dessa åtgärder som bör ses över skulle vara cirka 110 miljoner euro på årsnivå före 2029.
När det gäller vissa enskilda åtgärder innehåller bedömningarna osäkerhetsmoment. Till vissa delar kan den faktiska effekten bli mindre än den beräknade, medan vissa åtgärder kan ha en större sparpotential än beräknat. Den slutliga effekten beror även på kommunernas egna åtgärder.
I samband med uppföljningen av åtgärdsprogrammet har inga andra lagstiftningsändringar som kan ha ökat kommunernas uppgifter och skyldigheter bedömts. För att få en helhetsbild av utvecklingen av kommunernas uppgifter och skyldigheter förutsätts det att de reformer som strävar efter en reducering samt övriga lagstiftningsändringar som gäller kommunerna följs upp som en helhet och att deras nettoeffekter utreds.
Slutrapporten om programmet om minskning av kommunernas uppgifter (på finska)
Ytterligare information:
Anne-Marie Välikangas, Finansråd, tfn. 295 530 020, anne-marie.valikangas(at)vm.fi
Suvi Savolainen, konsultativ tjänsteman, tfn. 0295 530 122, suvi.savolainen(at)vm.fi