Barns och ungas mentala hälsa ska stödjas genom tjänster och med hela samhällets åtgärder
Den psykiska belastningen på barn och unga har ökat, liksom även behovet av och användningen av tjänster. Coronapandemin lyftet fram problemen, men är inte den enda orsaken till dem. Syftet med lägesbilden är att hitta de bästa lösningarna och de samhälleliga förändringar som behövs för att hjälpa ungdomar och unga vuxna.
Familje- och omsorgsminister Aki Lindén ordnade ett diskussionsmöte den 1 juni 2022 för att skapa klarhet i lägesbilden av den psykiska hälsan hos barn och unga. De inbjudna var personer som arbetar med psykisk hälsa hos barn och unga på lokal och riksomfattande nivå.
"Vi behöver kunnande om barns och ungas psykiska hälsa framför allt i tjänster på basnivå. Vi har redan goda verksamhetsmodeller som måste tas i bruk i allt större utsträckning. Det räcker dock inte enbart med att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna, utan vi måste på-verka barns och ungas vardag och utvecklingsmiljöer som helhet. På så sätt hjälper vi de insjuknade och förebygger uppkomsten av nya problem. För att stödja den psykiska hälsan behövs ett välfungerande samarbete mellan skolorna och yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som också beaktar föräldrarna", konstaterar minister Lindén.
"Mentalvårdstjänsterna på basnivå är splittrade och dessutom har de allvarlig personalbrist. Tyngdpunkten i utvecklingen av systemet ligger redan på tjänster på basnivå, men det räcker inte", konstaterar medicinalrådet Helena Vorma från social- och hälsovårdsministe-riet.
Barns och ungas psykiska hälsa stöds och tjänsterna utvecklas med många åtgärder. Reformen av mentalvårdslagstiftningen och alkohol- och droglagstiftningen berör också barn och unga. I strate-gin för psykisk hälsa ingår rekommendationer som gäller alla åldersgrupper och en helhet som riktar sig särskilt till barn och unga om hur psykisk hälsa byggs upp i vardagen. En totalreform av barnskyddet har just inletts.
Även social- och hälsovårdsreformen omformar mentalvårdstjänsterna för barn och unga. I pro-grammet Framtidens social- och hälsocentral har hittills ca 1 000 yrkesutbildade personer fått ut-bildning i att ge snabbt tillgängliga psykosociala tjänster, och 1 600 unga har hunnit få sådana. Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster och barnstrategin har som mål att förbättra barnens ställning på ett övergripande sätt.
"Coronarestriktionernas konsekvenser för de ungas psykiska hälsa är kända och de beaktas bland annat i programmet för hållbar utveckling. Programmet finansierar stöd för de ungas och unga vuxnas psykiska hälsa", säger överläkare Tuula Kieseppä.
"Det finns också fungerande praxis. Till exempel Onni-verksamheten, som har byggts upp i Navigatorerna, ger de unga psykosocialt stöd på ett smidigt och effektivt sätt", säger social-rådet Elina Palola från social- och hälsovårdsministeriet.
Samhället och vardagen är för utmanande för många unga
Coronatidens inverkan på i synnerhet de ungas psykiska hälsa väckte diskussion bland deltagarna. Förekomsten av de svåraste psykiska sjukdomarna har varit konstant. Däremot har ångest- och depressionssymtomen ökat, liksom även uppsökande av tjänster. En del av experterna bedömer att patienternas symtom har blivit svårare. Otillräckliga tjänster, i synnerhet mentalvårdstjänster, har också belastat barnskyddet oskäligt mycket. Det att psykiska problem inte längre är lika stigmati-serande har dock kunnat göra det lättare på patienter att söka hjälp.
Vid diskussionsmötet rådde ett brett samförstånd om att coronatiden inte är den största orsaken till ökningen av psykiska problem. Vardagen och barnens och de ungas utvecklingsmiljöer, såsom skolor och familjer, kräver uppmärksamhet. Vardagen är nu för utmanande för barn och unga, kon-staterade deltagarna. Vid sidan av behandlingen av psykiska problem ska satsningar också göras på förebyggande åtgärder.
Även om det inte räcker med att utveckla tjänsterna i sig, måste man också satsa på dem. Vid sidan av utvecklingen av vårdtjänster inom primärvården och tjänster för familjer inom socialvården lyfte många deltagare fram tydliga ansvarsroller, systembaserad ledning och multiprofessionellt samarbete. Det råder ständig brist på yrkesutbildade personer som är specialiserade på unga inom mentalvården, men å andra sidan kan patienter mötas av många olika professionella, som alla vår-dar patienten ur sin synvinkel. Utöver tillgången till tjänster ska också kvaliteten på helheten följas ur patientens och familjens perspektiv.
Deltagare:
Terhi Aalto-Setälä, överläkare, mentalhälsoteamet, Institutet för hälsa och välfärd
Laura Häkkinen, linjedirektör, HUS
Taina Juvén, direktör för ansvarsområdet, TYKS barnpsykiatri
Miia Kaartinen, regionförvaltningsöverläkare, Regionförvaltningsverket i Västra och inre Finland
Kaltiala Riittakerttu, professor, överläkare, TAYS och TAU
Tuula, Kieseppä, överläkare, social- och hälsovårdsministeriet
Riina Kontro, chef för stödet för uppväxt och lärande, Nurmijärvi kommun
Terhi Laine, direktör, Diakonissanstalten
Leena Lehikoinen, chef för familjerådgivningsbyrån, Helsingfors stads social- och hälsovårdssek-tor, familje- och socialtjänster
Timo Lehtinen, specialmedarbetare, social- och hälsovårdsministeriet
Aki Lindén, familje- och omsorgsminister, social- och hälsovårdsministeriet
Mirjami Mäntymaa, överläkare, kompetenscentrumdirektör, docent i barnpsykiatri, Uleåborgs uni-versitetssjukhus, kompetenscentret för barnpsykiatri
Anna Nikula, ledande överläkare, Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor
Elina Palola, socialråd, social- och hälsovårdsministeriet
Sanni Penttilä, överläkare-servicechef, Siun sote (samkommunen för social- och hälsovårdstjänster i Norra Karelen)
Maria Päivänen, servicedirektör, Tammerfors stad
Leena Repokari, linjedirektör, HUS
Julia Rosberg, sakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet/enheten för barn och unga
Hanna Suikkanen, socialarbetare/utvecklingssamordnare, Navigatorernas ONNI
Eira Virolainen, chef för barnskyddet, Åbo stad
Helena Vorma, medicinalråd, social- och hälsovårdsministeriet
Reetta Voutilainen, servicechef, Vanda stad, psykosociala tjänster
Tommi Väyrynen, ledande överläkare för mentalvården och studiesamfundsarbetet, Studenternas hälsovårdsstiftelse
Mer information:
Tuula Kieseppä, överläkare, tfn 0295 163 745
Helena Vorma, medicinalråd, tfn 0295 163 388 (inte anträffbar 3.6.2022)
Elina Palola, socialråd, tfn 0295 163 595 (inte anträffbar 6.6.2022)
e-postadresserna har formen fornamn.efternamn @gov.fi