Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd informerar
Epidemiläget i Finland är tudelat: antalet sjukdomsfall är fortfarande stort – behovet av sjukhusvård minskar

Antalet nya fall av covid-19-sjukdomsfall i Finland är i samma klass som förra veckan. På många orter har man lyckats väl med att stävja epidemin. Trots detta förekommer coronaviruset bland befolkningen i hela landet, och många nya infektioner har konstaterats inom flera sjukvårdsdistrikt.

Tills vidare finns det inga klara bevis på att virusvarianterna skulle ha börjat sprida sig till befolkningen i hemlandet, men denna risk är avsevärd. Å andra sidan har behovet av sjukhusvård minskat redan under flera veckor. 

Under vecka 5 registrerades över 2 500 nya fall i registret över smittsamma sjukdomar, vilket är närmare 200 fall mindre jämfört med föregående vecka. Incidensen var 45 nya fall per 100 000 invånare jämfört med siffran 49 nya fall per 100 000 invånare föregående vecka.

Under de senaste två veckornas uppföljningsperiod (25.1–7.2) rapporterades det sammanlagt något över 5 200 nya fall, vilket är över 1 100 fler fall än under de två föregående veckorna. Incidensen av nya fall var 94 per 100 000 invånare medan den under den föregående tvåveckorsperioden var 74 fall per 100 000 invånare.

Reproduktionstalet uppskattas för närvarande vara 0,95–1,1 (sannolikhetsintervallet 90 %).

I flera europeiska länder och Finlands närområden är incidensen för fall av covid-19 och antalet insjuknade väldigt högt. 

Ute i världen har det konstaterats flera olika virusvarianter, det vill säga virusvarianter vars spridning till Finland man strävar efter att bekämpa bland annat genom att effektivisera bekämpningsåtgärderna vid gränserna samt genom begränsningar och rekommendationer. Effekterna av virusvarianterna på epidemisituationen övervakas noggrant. Hittills har det i Finland konstaterats nya virusvarianter i sammanlagt 232 coronavirusprov. 

Mest infektioner förekommer hos unga vuxna

Av samtliga nya smittfall i hela landet har smittkällan gått att utreda i 60 procent av fallen. Flest fall konstateras hos personer i arbetsför ålder, för närvarande i synnerhet hos unga vuxna. Nästan en fjärdedel av alla fall konstaterades hos 20–29-åringar.
Andelen personer över 60 år av alla smittade har sjunkit något. Under vecka 5 var andelen personer över 60 år cirka 8 procent, medan andelen för denna åldersgrupp var 11 procent under vecka 3 och 4.

Under vecka 5 sattes något över 11 000 personer i karantän, vilket är cirka 2 500 färre än under förra veckan. I över en fjärdedel av de nya smittfallen var personen i karantän när smittan konstaterades.

Under vecka 5 kunde de flesta smittfallen spåras till hemlandet. I 4 procent av fallen har det varit fråga om smitta från utlandet, som i mindre än 1 procent av samtliga coronafall har orsakat fortsatt smittspridning. 

Antalet patienter i behov av sjukhusvård har sjunkit

Den 10 februari deltog sammanlagt 118 patienter i sjukhusvård på grund av covid-19-sjukdomen: 23 patienter på avdelningar inom primärvården, 79 patienter inom den specialiserade sjukvården och 16 patienter på intensivavdelningar. 

Sammanlagt 706 dödsfall till följd av covid-19 hade rapporterats fram till den 10 februari 2021.

Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. 

• Uppföljning av coronavirusläget (Institutet för hälsa och välfärd)
• Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)
• Coronaviruset i siffror (HUS)
• Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin under januari–maj 2021 (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:4)
• Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (på finska)(Institutet för hälsa och välfärd)

Ytterligare information:

Mika Salminen, direktör, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected] (epidemiläget) 
Taneli Puumalainen, överläkare, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected] (epidemiläget)
Kari Auranen, ledande forskare, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected] (prognosmodeller) 
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected] (arbetsgruppen för lägesbilder och modeller) 
Pasi Pohjola, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected] (arbetsgruppen för lägesbilder och modeller)