Hoppa till innehåll

I landskapen ivrar man för att förbättra barn- och familjetjänsterna

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 23.6.2016 10.38
Nyhet

”Äntligen närmar man sig saken ur ett helhetsperspektiv”, var ett positivt budskap som upprepades från ett landskap till ett annat, när ledningen för regeringens spetsprojekt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster gjorde en rundresa i landet. Det verkade finnas stor vilja till utveckling bland dem som deltog i evenemangen.

I landskapen ansåg man att målen för utvecklingsprogrammet var bra.  Ett särskilt tack fick målet att ordna tjänsterna över organisationsgränserna så att man utgår ifrån barnen och familjerna. Ett önskemål som fördes fram var att tjänsterna skulle göras så kundorienterade och oberoende av strukturerna att de skulle klara av också de stora administrativa förändringar som framtiden oundvikligen för med sig.

Deltagarna hade förstått att nu görs en bestående förändring. Under rundresan funderade många på om tiden räcker till för att åstadkomma en förändring. Samtidigt förstod man dock att syftet är att förändringen ska fortgå stark också efter år 2019, då spetsprojektet avslutas.

Alla vill vara med

Under rundresan visade alla aktörer, som man önskat att skulle vara med, intresse för samarbete. Med vid evenemangen fanns representanter för bl.a. kommuner, organisationer, församlingar, kunskapscentren inom det sociala området samt företag. Organisationernas och församlingarnas roll bekymrade i någon mån. När en förändring görs i form av ett nätverk, är det viktigt att alla är med i processen från första början för att arbetet ska löpa.

En del av landskapen har redan inlett arbetet, för en del tar det längre tid att komma i gång. Under rundresan hörde man också om sådana kommuner där barn- och familjearbetet redan nu i stor utsträckning har ordnats enligt planerna i spetsprojektet.

Förändringsagenten måste se en möjlighet i förändringen

Också rollen för landskapens förändringsagenter, som påbörjar sitt arbete i höst, togs upp vid diskussionerna på olika håll i landet. Deltagarna dryftade vad en förändringsagent förväntas göra och hurdant kunnande agenten bör ha. Ett önskat drag var man mycket samstämmig om: agenten ska vara en människa som ser en möjlighet i förändringen.

Varje landskap som går med i utvecklingsarbetet kan anställa en förändringsagent, vars lön till 100 procent betalas av social- och hälsovårdsministeriet.

Flera förändringar på en gång bekymrade

Visst hade deltagarna också bekymmer. Den kommande valfriheten orsakade rädsla för att det goda man åstadkommit genom ett långsiktigt arbete kommer att urvattnas. Det att social- och hälsovårdsreformen inte är klar och över huvud taget det att flera stora förändringar pågår samtidigt orsakade osäkerhet om möjligheterna att lyckas. Dessutom minskade de ivern att gå med i utvecklingsarbetet. Hur de regionala skillnaderna ska kunna beaktas när arbetet görs på landskapsnivå, gjorde också deltagarna fundersamma.

Barnfamiljerna lever i en förändring, och ett egentligt mål för spetsprojektet är följaktligen att skapa strukturer genom vilka familjerna kan få stöd i så rätt tid som möjligt.
Institutet för hälsa och välfärd inleder stegvis workshopar med anknytning till de olika delhelheterna av utvecklingsprogrammet. Workshopar med anknytning till barnskyddet och specialtjänster har redan inletts.

Ytterligare upplysningar

projektchef Hanne Kalmari, tfn 0295 163 046, epost: [email protected] (anträffbar från och med 11.7)
styrgruppens ordförande Maria Kaisa Aula, tfn 050 530 9697, epost: mariakaisa.aula[at]luukku.com (anträffbar från och med 6.8.)