Hoppa till innehåll

Jord- och skogsbruksministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Försörjningsberedskapscentralen
Utredning: Beredskapen för störningar i vattentjänsterna bör förbättras

jord- och skogsbruksministerietsocial- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 24.6.2019 12.59 | Publicerad på svenska 24.6.2019 kl. 13.11
Pressmeddelande

För att minska risker i anslutning till vattentjänsterna föreslår utredarna Antti Belinskij och Risto Saarinen preciseringar i den lagstiftning, tillsyn och praxis som gäller vattentjänsterna. Särskilt viktigt är det att precisera kraven på planering för störningssituationer i vattentjänsterna.

Utredarna har granskat störningssituationer ur både vattentjänstlagstiftningens och hälsoskyddslagstiftningens perspektiv. Exempel som behandlas i rapporten är de störningar i vattentjänsterna som förekommit i Nousis, Borgå och Äänekoski under de senaste åren. 

Utredarna understryker att det vid en störningssituation är befogat att alltid ha beredskap för det värsta tänkbara alternativet och att fästa särskild vikt vid säkerställande av lägesbilden och vid kriskommunikation.

”Allvarliga störningssituationer i vattentjänsterna är i allmänhet en summa av olyckliga sammanträffanden”, konstaterar Belinskij och Saarinen. Det går inte helt att undvika störningssituationer, men risker i anslutning till vattentjänsterna kan och bör i fortsättningen minskas genom god kontinuitetshantering och beredskap för störningssituationer.

Vattentjänsterna är en del av samhällets kritiska infrastruktur. Att de fungerar så störningsfritt som möjligt är väsentligt för att trygga såväl befolkningen som näringslivets verksamhet i alla slags förhållanden.

Planeringen bör förbättras

Enligt utredningen förekommer det i nuläget brister i vattentjänstverkens och övriga vattentjänstaktörers planer för störningssituationer. Planerna är inte alltid tillräckligt detaljerade eller heltäckande och styr därför inte verksamheten i tillräcklig utsträckning. Till exempel är kontaktuppgifterna till nyckelpersoner inte nödvändigtvis uppdaterade och korrekta i planerna. Övningar med tanke på störningssituationer genomförs också sällan.

Enligt utredarna skulle det vara bra att i lagstiftningen om vattentjänsterna föreskriva mer ingående än nu om innehållet i planerna för störningssituationer. Övervakningen av riskbedömningen och planeringen av beredskapen för störningssituationer bör också bli effektivare än för närvarande. Beredskapen för störningar i vattentjänsterna bör förbättras också genom ökat samarbete mellan hälsoskyddsmyndigheterna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och vattentjänstverken.

Planeringens betydelse accentueras av att olika störningssituationer kan komma att öka under de närmaste åren på grund av åldrande ledningsnät och otillräcklig sanering av dem. För att främja underhållet är det befogat att utveckla även vattentjänstverkens skötsel av sin ekonomi och övervakningen av den samt att säkerställa att verken har tillräckliga resurser i form av personal och kompetens för att sköta sina uppgifter.

Utredningsrapporten om störningssituationer i vattentjänsterna gjordes på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Försörjningsberedskapscentralen. 

Ytterligare information:

Antti Belinskij, professor i miljörätt, Östra Finlands universitet, tfn046 920 9189, 

Risto Saarinen, diplomingenjör, tidigare vd för Borgå vatten, tfn 045 7872 2003

Minna Hanski, vattenförvaltningsråd, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 360, [email protected]

Jarkko Rapala, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 315, [email protected]

Jyrki Hakola, direktör, Försörjningsberedskapscentralen, tfn 0295 051 030, [email protected]