Slutrapport: De nya verksamhetsmodellerna inom social- och hälsovården gynnar både kunderna och yrkesfolket

De nya verksamhetsmodeller, servicekedjor och förfaranden som har införts i välfärdsområdena gagnar kunderna och social- och hälsovårdspersonalen och främjar utvecklingsarbetet i välfärdsområdena och samarbetsområdena. Erfarenheterna i välfärdsområdena kartlades under programmet Framtidens social- och hälsocentral som genomfördes 2020–2023.

De nya verksamhetsmodellerna främjar tillgången till tjänster och tjänsternas kontinuitet

Ur kundernas synvinkel har programmet Framtidens social- och hälsocentral förbättrat tillgången till tjänsterna och tjänsternas kontinuitet. De positiva effekterna uppnåddes genom att man förbättrade kundernas möjligheter att kontakta social- och hälsovården och ökade de tjänster som kan användas med låg tröskel oberoende av tid och plats. Den så kallade team-modellen visade att det är möjligt att få en helhetsbild av kundens ärenden redan under det första besöket.

Tjänsternas mångsidighet ökade tack vare civilsamhällesorganisationernas välfärdstjänster, erfarenhetsexperternas verksamhet och bland annat fysioterapeuternas direktmottagningar.

Även social- och hälsovårdspersonalens erfarenheter av pilotförsöken och de nya verksamhetsmodellerna är positiva. De anställda upplevde att deras kunnande och välbefinnande i arbetet ökade och att arbetsbelastningen minskade.

Mer resurser för kundarbetet

De nya verksamhetsmodeller, servicekedjor och förfaranden som infördes i välfärdsområdena förtydligade de olika aktörernas roller och minskade överlappningarna. Man kunde använda mera resurser för kundarbetet. Det är till exempel möjligt att erbjuda handledning i levnadsvanor på mödra- och barnrådgivningar i hela välfärdsområdet. Även den ökade användningen av e-tjänster gör det möjligt att använda mera resurser för det krävande kundarbetet.

De ändringar som genomfördes genom programmet främjade också utvecklingsarbetet i välfärdsområdena och samarbetsområdena. Utvecklingsarbetet synliggjorde betydelsen av samordningen av tjänsterna och det sektorsövergripande samarbetet i välfärdsområdena.

Det är möjligt att minska kostnadsökningen på lång sikt

I välfärdsområdena anser man att det på lång sikt lönar sig att ändra samarbetsstrukturerna och förenhetliga förfarandena. Behovet av specialiserad sjukvård och särskilt stöd kan minskas genom att erbjuda effektivare stöd enligt behov och i tid, och genom att förbättra tillgången till vård i ett tidigt skede på basnivå. Det gör det också möjligt att minska både de direkta och de indirekta kostnaderna, som är ett av social- och hälsovårdsreformens viktigaste mål på lång sikt.

På lång sikt kommer de nya verksamhetsmodellerna också att minska personalbristen inom social- och hälsovården. När stödstrukturerna i branschen och personalens kunnande stärks, överlappningarna minskar och samarbetet och förutsägbarheten förbättras kommer branschen att locka arbetskraft bättre och göra att personalen vill stanna kvar i branschen. Detta förutsätter gott ledarskap och ett interaktivt grepp på arbetsplatserna.

Vad är programmet Framtidens social- och hälsocentral?

Programmet finansierades och styrdes av social- och hälsovårdsministeriet, och var en del av den innehållsmässiga social- och hälsovårdsreformen under åren 2020–2023. Målet var att stärka tjänsterna på basnivå och flytta tyngdpunkten inom tjänsterna till det förebyggande arbetet. I programmets utvecklingsarbete deltog samtliga nya välfärdsområden och samarbetsområden. 
Till pilotförsöken inom programmet beviljade social- och hälsovårdsministeriet sammanlagt 223 miljoner euro i statsunderstöd. Institutet för hälsa och välfärd (THL) ansvarade för stödet till och samordningen av de regionala projekten.

Inom ramen för programmet utvecklade man över tusen olika verksamhetsmodeller, och 859 av dem infördes i välfärdsområdena. Bland verksamhetsmodellerna fanns förutom modeller för den praktiska verksamheten också större strukturella verksamhetsmodeller som omfattade hela välfärdsområdet.

Uppföljningen och utvärderingen av programmet fortsätter fram till år 2026. Resultaten av programmet Framtidens social- och hälsocentral gagnar välfärdsområdena redan nu, och avsikten är att de nya verksamhetsmodellerna ska användas i hela landet. Även arbetet med utvecklandet av tjänsterna fortsätter genom Finlands program för hållbar tillväxt och genom social- och hälsovårdsministeriets arbete under denna regeringsperiod med innehållsutvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna (nationella servicereformen). 

Mer information:

Erja Mustonen, specialsakkunnig, tfn 0295 163 179, fö[email protected]