Statsrådet har godkänt den jämställdhetspolitiska redogörelsen

Den 9 juni 2022 godkände Statsrådet den jämställdhetspolitiska redogörelsen. I redogörelsen fastställs riktlinjerna för den nationella och internationella jämställdhetspolitiken till 2020-talets slut.

Redogörelsen består av sju strategiska mål som sträcker sig över regeringsperioderna.

Jämställdheten är en sak som rör människans hela livscykel och därmed all verksamhet i samhället. I redogörelsen behandlas bland annat könsrelaterat våld, makt, samhällsengagemang, ekonomisk jämställdhet, frågor om välfärd, hälsa och säkerhet samt omsorgsansvar och den könsbaserade fördelningen inom utbildning och på arbetsmarknaden. I redogörelsen specificerar man också Finlands roll i arbetet för jämställdhet och mänskliga rättigheter på EU-arenor och internationellt och behandlar utvecklingsbehoven i fråga om lagstiftningen, myndighetsverksamheten och tjänsterna.

”Också i Finland finns det strukturell ojämlikhet, och fortfarande betydande brister i kvinnors och flickors ställning. För att råda bot på detta krävs det ett ihärdigt arbete och sådana långsiktiga stra-tegiska mål som presenteras i redogörelsen. Det är de kommande regeringarna som måste fastställa de åtgärder som ska vidtas under respektive regeringsperiod för att säkerställa att de långsiktiga jämställdhetsmålen uppnås”, säger ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist, som har ansvarat för beredningen av redogörelsen. 

Individens ställning i samhället får inte bero på kön 

Det allmänna målet för jämställdhetspolitiken är att könstillhörigheten eller individens bakgrund inte ska påverka personens ställning eller möjligheter i samhället. Målet är att makten, resurserna och den välfärd som samhället genererar ska fördelas jämnt och gynna alla i samma utsträckning oberoende av könstillhörighet. 

Redogörelsen betonar den offentliga maktens ansvar för att säkra jämställdheten. Utgångspunkten är könsmångfald och att människans ställning i samhället påverkas av många faktorer, inte bara kön.

”Finland strävar efter att bli ett ledande land i fråga om jämställdhet, vilket förutsätter att Finland gör sitt yttersta för att uppfylla sina internationella åtaganden i fråga om jämställdhet och mänskliga rättigheter och för att förebygga könsdiskriminering”, säger Blomqvist. 

Under förändringar ställs jämställdheten på prov

Förändringar i samhället och i olika verksamhetsmiljöer, som till exempel omställningarna i arbetslivet och digitaliseringen, lyfter fram nya frågor. Även olika slags kriser som gäller till exempel hälsan, ekonomin eller försvaret har konsekvenser för jämställdheten. Därför har man vid målsättningen strävat efter att förutse samhälleliga förändringar och förändringar i verksamhetsmiljöer och att bedöma dem särskilt enligt de eventuella konsekvenserna för jämställdheten.   

I redogörelsen betonas att det för att uppnå målen är viktigt att aktörerna kommunicerar med varandra, att arbetet är systematiskt och att parterna förbinder sig till förändringen. Viktigt är också att följa upp hur målen uppnås och att utvärdera åtgärdernas effekt.   

Redogörelsen är den andra i ordningen. Som stöd för beredningen tillsattes en arbetsgrupp med experter och ministerietjänstemän, och civilsamhällesorganisationer hördes i två omgångar under beredningen.  

Redogörelsen lämnas till riksdagen för behandling. Mera information om behandlingen finns på riksdagens webbplats. 

Ytterligare information 

Anna Abrahamsson, ministerns specialmedarbetare, tfn 0295 150 029, [email protected]
Tanja Auvinen, direktör, jämställdhetsenheten, tfn 0295 163 715, [email protected]