Finland differentieras i snabb takt – nationell expertbedömning ger lägesbild av utvecklingen
Diskussioner för år 2020 har förts mellan social- och hälsovårdsministeriet och de nuvarande landskapen. Temat för diskussionerna var utvecklandet av social- och hälsovården i regionerna. I diskussionerna lyftes särskilt det svåra ekonomiska läget och den regionala differentieringen fram.
Diskussionerna hängde samman med beredningen av social- och hälsovårdsreformen och situationen och utvecklingsbehoven för social- och hälsovården i respektive landskap behandlades. Samtidigt hade man möjlighet att precisera de regionala prioriteringarna i programmet Framtidens social- och hälsocentral, vars syfte är att utveckla tjänsterna.
Som bakgrundsmaterial för diskussionerna utnyttjades de expertbedömningar som Institutet för hälsa och välfärd publicerade i december 2019.
Gemensam lägesbild skapades under diskussionerna
Diskussionernas huvudteman avtalades om på förhand med landskapen. De teman som särskilt valdes ut var tjänster för äldre, funktionshinderservice samt service för barn och unga, inom vilka det redan på förhand identifierats utmaningar.
Utöver de teman som man kommit överens om på förhand lyfte regionerna på olika håll i landet fram två frågor: det svåra allmänna ekonomiska läget samt områdenas differentiering sinsemellan och internt. Genomsnittet av landskapen säger inte tillräckligt, eftersom skillnader inom regionen då inte identifieras.
”Under diskussionerna kunde en gemensam lägesbild för landskapen och ministeriet skapas. Atmosfären var genomgående god och förtrolig, trots att frågorna till vis del är mycket svåra”, konstaterar Antti Kuopila, specialsakkunnig vid social- och hälsovårdsministeriet.
Expertbedömning av Institutet för hälsa och välfärd visar differentieringen
Den nationella expertbedömningen som Institutet för hälsa och välfärd gjort över social- och hälsovårdstjänsterna i Finland visar att skillnaderna i sjukfrekvensen mellan regionerna är fortsatt tydliga, trots att befolkningens hälsa har förbättrats i hela landet.
Toppåren för befolkningens åldrande är redan avklarade i de regioner där befolkningen minskar. Tillväxtcentrumen har toppen på befolkningens åldrande framför sig ännu under de närmaste åren. Den demografiska förändringen i kombination med kommunernas svåra ekonomiska situation tvingar kommunerna att söka nya lösningar för att kunna svara på befolkningens förändrade servicebehov. 38 procent av finländarna bor i områden där befolkningen minskar.
En utmaning är också det splittrade servicesystemet med många anordnare av social- och hälsotjänster.
Under de senaste åren har ordnandet av tjänster i allt högre grad överförts till samkommunerna. Många samkommuner har lyckats samordna tjänster på bas- och specialnivå till servicehelheter som beaktar klientens behov.
Smärtpunkten i servicesystemet i Finland är tillgången till tjänster, vilket delvis beror på bristen på personal. Genom nya elektroniska och digitala tjänster kan tillgången till tjänsterna förbättras.
Styrningen baserar sig i allt högre grad på dialog
Diskussioner med regionerna, som leds av social- och hälsovårdsministeriet, startades redan 2018. I och med social- och hälsovårdsreformen har diskussionerna etablerats till ett nytt slags verktyg för dialogen och styrningen mellan ministeriet och regionerna.
En central del av dialogen är den gemensamma kunskapsbas som skapas bland annat utifrån de bedömningsrapporter som Institutet för hälsa och välfärd producerat.
Den nu publicerade nationella expertbedömningen baserar sig på de regionala bedömningar som publicerades i december 2019 samt på internationella jämförelsematerial.
Bekanta dig med den nationella expertbedömningen
- Social- och hälsovårdstjänsterna i Finland 2018 – Expertbedömning. Institutet för hälsa och välfärd 2020 (på finska)
Ytterligare information
Antti Kuopila, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, 0295 163 516, [email protected]
Pasi Pohjola, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 585, [email protected]
Kimmo Parhiala, enhetschef, Institutet för hälsa och välfärd, 0295 247 844, [email protected]
Pekka Rissanen, utvärderingsdirektör, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 6068, [email protected]