Den nya strategin för psykisk hälsa drar upp riktlinjer för den framtida politiken inom området psykisk hälsa
Den nya nationella strategin för psykisk hälsa fastställer fem helheter som kommer att ha en betydande roll i politiken för psykisk hälsa de kommande åren. Strategin offentliggjordes den 11 februari i samband med att den expertgrupp som arbetat under ledning av professor Sami Pirkola överlämnade strategin till familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.
Till strategin har valts ut fem prioriteringar för politiken inom området psykisk hälsa samt förslag till hur målen kan uppnås. Strategin omfattar också missbruks- och beroendevården och tar hänsyn till alkohol- och drogpreventionen. Den innehåller dessutom ett program för suicidprevention.
Strategin för psykisk hälsa understryker vikten av att politiken och åtgärderna inom området psykisk hälsa är kontinuerliga och målinriktade och hålls uppdaterade över regeringsperioderna. Varje regering utser för respektive regeringsperiod egna praktiska åtgärder när det gäller mentalvårdsarbete.
Strategin innehåller fem prioriteringar: psykisk hälsa som en resurs, hur barns och ungas psykiska hälsa byggs upp i vardagen, rätt till psykisk hälsa, omfattande tjänster enligt människors behov samt gott ledarskap i psykisk hälsa.
Genomförandet utgör en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral
Åtgärderna i enlighet med målen för strategin för psykisk hälsa genomförs bland annat som en del av programmet Framtidens social- och hälsocentral.
Inom ramen för programmet förbättras tillgången till psykoterapi och förebyggande psykosociala behandlingar inom primärvården. Dessutom stärks samarbetsstrukturen mellan primärvården och den specialiserade sjukvården för att man ska kunna stödja identifieringen av psykiatriska tillstånd och snabbt kunna inleda tidigt stöd eller tidig vård.
En del av finansieringen för genomförandet av strategin för psykisk hälsa anvisas för målet att förbättra rehabiliteringstjänsterna i arbetslivet, att öka kompetensen inom psykisk hälsa i kommunerna och att förebygga självmord.
Inom elevvården införs metoder som lämpar sig för förebyggande och behandling av de vanligaste psykiatriska tillstånden.
Målet är god psykisk hälsa – gynnar alla människor och hela Finland
Den första prioriteringen i strategin för psykisk hälsa understryker att psykisk hälsa påverkar allt: hälsa, välbefinnande, studier, arbete och livet som helhet. När människorna har god psykisk hälsa bidrar det till hela Finlands framgång: psykisk hälsa är en resurs som man tar hand om och investerar i.
Den andra prioriteringen har valts på grund av att uppväxtförhållandena i barndomen och ungdomen har en betydande inverkan på den psykiska hälsan. God psykisk hälsa börjar byggas upp redan i den tidiga barndomen.
Den tredje helheten lyfter fram det arbete som utförs för att bekämpa fördomar, diskriminering, felaktiga uppfattningar och motsättningar i fråga om psykisk ohälsa. Inom mentalvårdstjänsterna ska särskild uppmärksamhet fästas vid att rätten till psykisk hälsa tillgodoses.
Den fjärde prioriteringen understryker att tjänsterna ska motsvara människans behov och vara övergripande och samordnade. Tjänsterna bör också ges tillräckligt tidigt och snabbt. De anhöriga ska beaktas bättre än tidigare vid planering av tjänsterna.
Den femte prioriteringen lyfter fram att det är viktigt att systematiskt styra och leda arbetet för den psykiska hälsan som en helhet över förvaltningsgränserna. Ledarskapet bör också basera sig på bästa möjliga kunskap.
Det bör fästas vikt vid att genomförandet av strategin följs upp.
Strategin för psykisk hälsa har beretts sedan hösten 2018 av en expertgrupp tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet i brett samarbete med olika aktörer.
I expertgruppen ingick experter från servicesystemet och från olika organisationer inom mentalvården. Under beredningen ordnade expertgruppen flera samråd och bad om utlåtanden om förslaget. Expertgruppen preciserade strategin på basis av kommentarerna.
Regeringen stöder genomförandet av strategin för psykisk hälsa genom att utarbeta ett principbeslut av statsrådet.
Ytterligare information
Helena Vorma, medicinalråd, tfn 0295 163 388 (mentalvårdstjänster)
Sarita Friman, specialsakkunnig, tfn 0295 163 349 (främjande av psykisk hälsa, suicidprevention)