Hoppa till innehåll

Minister Sari Essayah, öppningsanförande vid det inledande evenemanget för Ett hållbart och lönsamt livsmedelssystem den 8 februari 2024

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 9.2.2024 13.20 | Publicerad på svenska 8.3.2024 kl. 8.36
Tal

Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah öppnade det inledandet evenemanget för helheten Ett hållbart och lönsamt livsmedelssystem, som baserar sig på målen i regeringsprogrammet. Evenemanget hölls den 8 februari 2024 i Helsingfors centrumbibliotek Ode och sändes även som direktsändning på webben.

God morgon både till er här i Ode och till er som deltar via webbsändningen. Det är ett nöje att få öppna det här evenemanget som har fört samman så många olika aktörer inom livsmedelssystemet. Sammanlagt är ni 500 personer som har anmält er, och ni representerar alla möjliga olika aktörer inom livsmedelssystemet, vilket gör mig väldigt glad! Det stora antalet deltagare visar att hållbarhet och lönsamhet i livsmedelssystemet är viktigt för oss alla.

Även om jag är stolt över att få ha hand om uppgiften som livsmedelsminister, hör varken livsmedel eller produktionen, behandlingen, distributionen och konsumtionen av dem enbart till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Livsmedelssystemet med dess olika sektorer och nätverk berör hela samhället och är en av grundpelarna för försörjningsberedskapen. För att skapa hållbarhet och lönsamhet i livsmedelssystemet krävs ett omfattande samarbete. Därför är jag glad att ni alla deltar i det här evenemanget – vi behövs alla!

Jag ska idag fokusera på de tre föresatser i regeringsprogrammet som är särskilt viktiga för livsmedelssektorn. För det första har vi valt att utarbeta en långsiktig strategi för att stärka den nationella målbilden och öka uppskattningen av jordbruksproducenterna. Syftet med strategiarbetet är att hitta en gemensam målbild och vision, på vilka vi kan stöda oss bland annat vid beredningen av nästa CAP-period och med vilka vi både på EU-nivå och internationellt kan visa hur en hållbar och lönsam livsmedelsproduktion ser ut i världens nordligaste jordbruksland.

Sektorn behöver framtidsutsikter, förutsägbarhet och en riktning. Hurdan är den finländska livsmedelsproduktionen de kommande åren och årtiondena, vilken vision och vilka värderingar styr våra val? Att lägga ut livsmedelsproduktionen utanför Finlands gränser är varken ansvarsfullt eller hållbart, och i det långa loppet inte heller lönsamt – för att inte tala om försörjningsberedskapen och livsmedelstryggheten. Vi måste säkerställa att livsmedelsproduktionen hålls nära oss och att vi kan kontrollera den själva.

Vi måste också fråga oss vem vi producerar maten åt: gör vi det för våra egna behov eller för en större skara? Hurdan är Finlands roll som stärkare av den globala livsmedelstryggheten i en värld där odlingsmarker allt närmare oss blir obrukbara? Och hur producerar vi mat på ett sätt som är hållbart för både naturen och jordbrukaren, det vill säga både ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt?

När vi för den här diskussionen kommer vi säkert att stöta på både stora och svåra frågor, men jag litar ändå på att vi som nation kan föra en diskussion där vi respekterar varandra och tillsammans hittar vägarna som gör att vi kan nå våra mål. Strategi- och visionsarbetet behöver inte starta helt från noll, eftersom vi har producerat en bra informationsgrund både genom forskning och inom diskussionsforumet Gemensamt matbord under den förra regeringsperioden. Även regeringsprogrammet ställer tydliga ramar för arbetet i fråga om både prioriteringen av livsmedelsproduktionen och påskyndandet av företagens tillväxt. Därtill betonas vikten av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

Igår publicerade Naturresursinstitutet TOIVO-scenariot, i vilket utmanande mål har ställts upp. Detta kommer vi idag att få höra mera om i forskaren Csaba Jansiks presentation. Tack till Naturresursinstitutet och alla som deltagit i arbetet med scenariot. Rapporten innehåller mycket att fundera på och är en utmärkt startpunkt för diskussionen om sektorns framtid. 

Den andra viktiga föresatsen i regeringsprogrammet lyder så här: ”potentialen hos den finländska rena maten utnyttjas genom ett nytt tillväxtprogram”. Tillväxtprogrammet syftar till hållbarhet, lönsamhet och konkurrenskraft i livsmedelskedjan samt till att öka företagens och exportens tillväxt, sysselsättningen och mängden investeringar. Som min statssekreterare Päivi Nerg ofta har konstaterat är tillväxtprogrammet inte bara en bunt med papper, utan nu är det dags att agera. När det gäller tillväxtprogrammet har man redan kavlat upp ärmarna, vilket vi säkert hör mera om senare idag. 

Vad har vi då lyckats med under den senaste tiden? I arbetet för marknadstillträde för livsmedel har jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket varit framgångsrika när det gäller att hitta nya målmarknader och diversifiera produktutbudet. Goda exempel på detta är de nya exporttillstånden till Kina och Sydafrika. Och efter att tillstånden i och relationerna till exportmarknaderna och exportländerna är i skick är det företagens tur att ta mer ansvar och briljera i exporten av finsk mat!

I detta sammanhang vill jag understryka företagens roll. När jag besökte Grüne Woche i Tyskland talade jag med Irlands vice minister Martin Heydon, som har ansvar för livsmedelsexporten. Heydon konstaterade att företagens aktiva roll är en av de viktigaste hörnstenarna i deras strategiarbete. Förvaltningen måste spela sin roll och skapa de förutsättningar som krävs, vilket också konstateras i TOIVO-scenariot, men den verkliga tillväxten sker hos företagen. Snart kommer vi att få höra goda exempel på hur företagen ser på betydelsen av tillväxt när vi får ta del av diskussionen mellan representanterna för Birkkala gård, Hailia och Atria.

Den tredje föresatsen i regeringsprogrammet är genomförandet av de åtgärder som lyfts fram i slutrapporten från den parlamentariska gruppen för bedömning av jordbrukets resultat- och utvecklingsutsikter. Huvudsyftet med åtgärderna är att skapa en mer rättvis balans mellan primärproducenterna och hela livsmedelskedjan. Även när det gäller detta arbete har vi gjort framsteg.

Lagstiftningsprojektet för ändring av livsmedelsmarknadslagen i fråga om livsmedelsmarknadsombudsmannens rätt att få information framskrider planenligt: regeringens proposition lämnas till riksdagen under hösten och lagändringen planeras träda i kraft vid ingången av nästa år.

När det gäller upphandlings- och konkurrenslagarna utförs arbetet i samarbete med arbets- och näringsministeriet, och vi sparrar de ansvariga ministerierna intensivt. Förra veckan publicerade vi en rapport om avtalsstrukturer och kostnadsindex för offentlig upphandling av livsmedel, vilket också är en viktig del av beredningen av denna helhet.

Suomen Kuvalehti har gjort en undersökning av hur uppskattade olika yrken är. I en enkät förra hösten hade yrken inom livsmedelssektorn stigit med många placeringar i rankingen jämfört med tidigare. Jordbrukare var bland de trettio mest uppskattade yrkena och kock hade stigit med över hundra placeringar jämfört med tidigare. Finland har vaknat upp till att mat inte är en självklarhet, och livsmedelssektorn är väldigt uppskattad. Vårt arbete är att omvandla denna uppskattning till pengar, såväl i livsmedelskedjan som på jordbrukarens konto.

Eftersom vi har dessa tre stora helheter att genomföra, har vi för tydlighetens skull gett dem samlingsnamnet Ett hållbart och lönsamt livsmedelssystem. Så när ni hör talas om eller ser något skrivet om Ett hållbart och lönsamt livsmedelssystem, så handlar det om vårt samarbete!

Bästa livsmedelsaktörer,

Det är ingen hemlighet att statsfinanserna står inför en svår situation. Vi kommer att vara tvungna att hitta fler anpassningsåtgärder. I en tid som denna är det de branscher som visar att de kan skapa tillväxt som klarar sig. Tillsammans måste vi visa att livsmedelssektorn är en tillväxtsektor och en av de pelare som Finland kan bygga sin ekonomi på. De länder som har lyckats med detta har satsat på det som de har, inte suttit stilla och stirrat på det som de inte har. Vi måste göra det samma.

Här utmanar jag er alla: låt oss visa Finland att detta är en sektor med framtidslösningar och tillväxtpotential. Hela livsmedelssektorn sysselsätter mer än en halv miljon människor: det finns över 40 000 jordbruks- och trädgårdsföretag, över 4 000 kommersiella fiskare, över 2 000 företag i livsmedels- och dryckesindustrin och nästan 4 500 dagligvarubutiker, för att inte tala om verksamheten inom forskning och utveckling och alla goda nya initiativ. Denna sektor om något kan skapa tillväxt för Finland.

Jag vill till slut lyfta fram ett enkelt men hoppingivande budskap från TOIVO-scenariot: alla sektorer har tillväxtpotential. Det finns skillnader mellan olika produktgrupper i fråga om potential och vilka satsningar som krävs för att uppnå denna potential, men det finns tillväxtmöjligheter inom precis alla produktgrupper. Jag får lust att utlysa en tävling om vilken sektor som kommer att skapa mest tillväxt – inte för att vi bara ska förlita oss på en och glömma de andra, utan för att i denna tävling är varje sektors framgång en vinst för oss alla.

Det första steget mot ett hållbart och lönsamt livsmedelssystem kan var och en av oss ta i vardagen genom att köpa inhemsk mat och genom att bekanta sig med hur vår mat produceras och av vem. Endast vi kan skapa berättelsen om den finska maten, och vi måste göra det med mycket stolthet och kärlek. I Finland har vi alla förutsättningar att producera mervärdesprodukter av hög kvalitet för internationella marknader och krävande kunder: vi har hållbara och säkra råvaror av hög kvalitet, världens renaste luft, ett överflöd av det renaste grundvattnet i Europa, en god situation vad gäller djursjukdomar, mycket färre växtsjukdomar än i andra länder samt nya innovativa produkter. Min vision är att Finland år 2040 är ett land där jordbrukarna mår bra och lönsamt kan producera mat, ett land där konsumenterna uppskattar inhemskt, rent och hållbart producerad mat, och som tack vare sina företag är globalt känt för att ha de bästa produkterna.

För att nå resultat krävs en gemensam vision, en strategi för hur man ska uppnå visionen, och ett team som genomför dessa. Vår vision är tydlig och den kommer att preciseras ännu mer i takt med att strategin utarbetas. Ni är teamet – vi är alla teamet. Med dessa ord välkomnar jag er alla att delta i samarbetet för ett mer hållbart och lönsamt livsmedelssystem.

 

Kestävä ja kannattava ruokajärjestelmä Mat och jordbruk