Hoppa till innehåll

Statsrådet utfärdar flera förordningar om jordbruket baserade på CAP-planen

jord- och skogsbruksministeriet
Utgivningsdatum 28.12.2023 15.58 | Publicerad på svenska 29.12.2023 kl. 14.43
Pressmeddelande

Statsrådet godkände den 28 december flera förordningar, i vilka bland annat ersättningen för djurens välbefinnande, icke-produktiva investeringar och villkorlighetskraven preciseras så att de överensstämmer med ändringarna av CAP-planen. Dessutom godkände statsrådet stödnivåerna för produktionskopplade inkomststöd för 2024.

Statsrådet har idag utfärdat en förordning om ändring av statsrådets förordning om ersättning för djurens välbefinnande samt en förordning om ingående av förbindelser som gäller ersättning för djurens välbefinnande 2024. De ändringar som träder i kraft i och med dessa förordningar är förenliga med CAP-planen som godkänts av Europeiska kommissionen.

Statsrådet utfärdade statsrådets förordning om produktionskopplat inkomststöd som betalas för år 2024. Enligt förordningen kan EU:s produktionskopplade bidrag liksom i fjol betalas ut till ett belopp av sammanlagt cirka 101,7 miljoner euro för mjölk, nötkött, får- och getkött samt vissa jordbruksgrödor. Nytt jämfört med i fjol är att solros inte längre ingår bland de växter som berättigar till bidrag för specialväxter, medan kikärt är en ny bidragsberättigande specialväxt.  

De preliminära enhetsnivåer som anges i tabellen i bilagan längst ner har baserats på Finlands CAP-plan. De slutliga enhetsnivåerna som betalas baserar sig på de djur- och hektarmängder som fås från övervakningen under stödåret och kan avvika från det som anges i förordningen. 

 

Undantag till kravet på växtföljd vid odling av ren havre samt preciseringar av definitioner

Statsrådet utfärdade ändringen av statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav som ingår i villkorligheten samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs. Vid det allmänna sammanträdet utfärdades även ändringen av statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

Genom ändringarna preciseras villkoren kring anläggande av buffertremsor, vilka grödor som godkänns för minimimarktäcke samt definitionen av grönträda och mellangröda. Dessutom införs ett undantag vid odling av ren havre. I förordningarna beaktas även ändringar som gjorts i den nationella lagstiftningen, och därtill görs uppdateringar av teknisk natur.

Med grönträda avses arealer där det finns gräs och annat örtartat foder på över 50 procent av jordbruksskiftets areal. Blandade växtbestånd enligt den tidigare definitionen är fortfarande tillåtna, förutsatt att gräs eller annat örtartat foder är dominerande på jordbruksskiftet.

Definitionen av mellangröda preciseras så att mellangröda avser en sekundär gröda som bildar växtbestånd och sås samma år och som är en annan gröda än den som ger skörd. Med mellangröda avses därmed uttryckligen en gröda som växer mellan den huvudgröda som ger skörd.

 

Preciseringar i bestämmelserna om buffertremsor och minimimarktäcke 

Bestämmelserna om anläggande av buffertremsor preciseras. Buffertremsor ska anläggas genom sådd av fleråriga vallväxter, och kan också anläggas genom att så i skyddssäd. Kravet på sådd gäller endast vid anläggande av nya buffertremsor. Efter att en buffertremsa har anlagts får den inte bearbetas. Om växtligheten på buffertremsan skadas eller förstörs under vintern vid punktbekämpning av ogräs i samband med restaurering av vattendrag eller på något annat motsvarande sätt, ska växtbeståndet anläggas på nytt genast när förhållandena tillåter det.

Enligt villkorlighetskraven kan som minimimarktäcke godkännas fleråriga trädgårdsväxter eller energigrödor med växtbestånd mellan raderna samt sådda växtbestånd som bevaras över vintern. Som växttäcke godkänns även obärgade växtbestånd av kålväxter, sallat och cikoriasallat, gurkväxter, ärtväxter, sockermajs, sockerbeta, rotfrukter, pepparrot och jordärtskocka.

Villkorlighetens krav på växtföljd gäller inte arealer för produktion av ren havre. Med ren havre avses glutenfri havre som produceras för människor med celiaki. Kravet på växtföljd medför utmaningar för odlarna, eftersom glutenhaltiga korn från tidigare odlade växter hamnar i skörden av ren havre och utgör en hälsorisk för dem som lider av celiaki.

Stödsökanden ska ingå ett produktionsavtal med förädlingsindustrin om den odlingsareal för ren havre som den stödsökande uppgett i stödansökan senast den dag då ansökan om stöd senast kan lämnas in. Om sökanden inte lämnar in ett produktionsavtal som gäller odlingsarealen för ren havre till den behöriga myndigheten, ska växtföljd tillämpas på arealen.

 

Ersättning för planeringskostnader för icke-produktiva investeringar slopas

Statsrådet utfärdade i dag även förordningen om ändring av statsrådets förordning om ersättning för icke-produktiva investeringar. Förordningen ändras så att planeringskostnader för icke-produktiva investeringar i fortsättningen inte ersätts. Planeringskostnader kan i fortsättningen finansieras genom CAP-planens rådgivningstjänst Neuvo 2030.

I förordningen föreskrivs det nu också närmare om möjligheten att jämka minskningar av ersättningar. Minskning görs inte om ersättningstagaren kan visa att kostnader som inte berättigar till ersättning har uppgetts på grund av flertydighet i beslutet om ersättning eller i de tillämpliga författningarna.

Innan förordningarna finns tillgängliga på Finlex kan de ses på statsrådets webbsida: https://valtioneuvosto.fi/sv/beslut

Högsta belopp och enhetsnivåer för produktionskopplade bidrag 2024

Mer information:
Produktionskopplade inkomststöd: Auli Nurmi, specialsakkunnig, tfn 029 516 2304 
Villkorligheten: Riikka Knaapi, specialsakkunnig, tfn 029 516 2001
Icke-produktiva investeringar: Heini Lehtosalo, specialsakkunnig, tfn 029 516 2057
Suvi Ruuska, konsultativ tjänsteman, tfn 029 516 2248

Bilagan uppdaterad 2.12. 2024.

Djur och växter Mat och jordbruk