Arbetsgrupp föreslår att de nationella modellerna för finansiering av högskolorna reformeras: fokus på högskolornas autonoma beslutsfattande och främjandet av målen i regeringsprogrammet

Förslag till nya modeller för finansiering av universiteten och yrkeshögskolorna från och med 2025 och författningar som gäller dem har beretts i en brett sammansatt arbetsgrupp bestående av representanter för högskolor, personal, studerande och centrala intressentgrupper.

Som stöd för sitt arbete har arbetsgruppen haft en internationell utvärdering av praxis för styrning och finansiering av högskolorna. I samband med den samlades det i bred omfattning in synpunkter av högskolorna samt andra berörda grupper och aktörer. I sitt arbete har arbetsgruppen dessutom använt sig av OECD-utredningar där högskolesystemet och finansieringspraxis i Finland jämförs med liknande system i andra länder.

Arbetsgruppen föreslår att modellerna för finansiering av högskolorna även i fortsättningen ska utgöras av en resultatbaserad finansieringsdel som utgår från utbildnings- och forskningsindikatorer samt av strategibaserad finansiering som skapar framtida förmågor. Högskolornas basfinansiering ska fortsättningsvis riktas som en helhet till högskolan. Enligt förslaget ska högskolorna även i fortsättningen självständigt få bestämma om användningen av finansieringen utifrån sin egen praxis.

Arbetsgruppen föreslår nödvändiga ändringar i finansieringsmodellerna för att främja de centrala högskole- och forskningspolitiska målen i regeringsprogrammet, samtidigt som högskolornas administrativa och ekonomiska autonomi ska tryggas.

Det lämnades in två reservationer till arbetsgruppens förslag. Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, Finlands studentkårers förbund FSF och Finlands studerandekårers förbund – SAMOK lämnade in en reservation om ändringarna i examenskoefficienterna samt finansieringsförhållandet mellan utbildningen och forskningen. Professorsförbundet lämnade in en reservation, eftersom förbundet ansåg att en stabil finansiering för högskolorna inte tryggas på ett tillräckligt sätt.

I förslaget beaktas förstagångssökande, effektivisering av utbildningskapaciteten samt forskning, utveckling och innovationer

Målet att höja utbildnings- och kompetensnivån ska främjas genom en ny finansieringsfaktor baserad på antalet nya förstagångssökande studerande. Avlagda examina och utbildning som inte leder till examen ska fortsättningsvis vara viktiga finansieringskriterier. Doktorsexamina som avlagts vid universiteten ska ges större vikt.

I syfte att effektivisera utbildningskapaciteten föreslås att den finansiering som riktas till högskolorna för sådana som avlagt flera examina på samma nivå ska vara mindre än för närvarande. Dessutom ska vikten av examina som har avlagts inom den målsatta tiden höjas för att höja genomströmningen. Sysselsättningen bland de utexaminerade och responsen från de studerande om utbildningens kvalitet ska fortsättningsvis höra till finansieringskriterierna.

Betydelsen av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet vid riktandet av finansieringen till högskolorna ska stärkas. Anskaffning av extern finansiering utöver den offentliga finansieringen ska uppmuntras genom att vikten av internationellt konkurrensutsatt FoU-finansiering och företagsfinansiering stärks.

Autonomin ska stärkas

Enligt förslaget ska högskolornas autonomi stärkas genom att man slopar den riksomfattande programfinansiering som för närvarande ingår i den strategibaserade finansieringen. Strategibaserad finansiering ska i fortsättningen riktas till varje högskolas strategiska utveckling och profilering samt till att stödja samarbete och arbetsfördelning. I fråga om yrkeshögskolorna ska den strategibaserade finansieringens andel förbli oförändrad, men i fråga om universiteten ska andelen minskas. Den finansieringsandel som frigörs från den strategibaserade finansieringen till universiteten ska i fortsättningen anvisas via utbildnings- och forskningskriterierna.

Bestämmelserna om finansieringsmodellerna ska enligt förslaget innehålla en övergångsbestämmelse som jämnar ut förändringen av finansieringen till varje högskola 2025 och 2026. Finansieringsmodellerna ska enligt arbetsgruppens förslag börja gälla den 1 januari 2025 och tillämpas första gången när statlig finansiering anvisas för 2025.

Arbetsgruppen ser det som viktigt att arbetet med att utveckla finansieringsmodellerna för högskolorna fortsätter genom en granskning av de stora ändringsbehoven på systemnivå, finansierings- och styrningspraxis som stöder dem samt forskningsbaserat stöd för reformer.

Arbetsgruppens arbete fortsätter med att reformera förfarandena för styrning av högskolorna och beredning av avtalsperioden 2025–2028, i synnerhet när det gäller att identifiera samhällets kompetensbehov samt sektorernas och regionernas utvecklingsbehov.

• Arbetsgruppens förslag till reform av de nationella modellerna för finansiering av yrkeshögskolorna och universiteten från och med 2025 (på finska)
• Tabell: Föreslagna modeller för finansiering av yrkeshögskolorna och universiteten fr.o.m. 2025 (på finska)

Mer information

• Anita Lehikoinen, kanslichef, arbetsgruppens ordförande, tfn 0295 330 182
• Sirkku Linna, överdirektör, tfn 0295 330 515

Mer om ämnet

• Projektsida om arbetsgruppens uppdrag: Arbetsgrupp för att utveckla styrningen av högskolorna och för att reformera de finansieringsmodeller som används vid allokeringen av den statliga finansieringen för högskolorna 2023
• Slutrapport om internationell utvärdering av styrningen och finansieringen av högskolorna (på engelska)
• OECD (2023). The future of Finland’s funding model for higher education institutions. OECD Education Policy Perpectives, No. 76.
• OECD (2022). Expanding and steering capacity in Finnish higher education. Thematic policy brief, OECD Education Policy Perpectives, No.50