Enkät: Coronapandemins verkningar långvariga inom kultursektorn

Kultursektorn har drabbats kraftigt av coronapandemin och osäkerheten om framtiden bekymrar aktörerna. Detta framgår av en enkät som undervisnings- och kulturministeriet riktade till aktörer inom kultursektorn i januari. Enkäten besvarades av 2029 aktörer.

Av dem som svarade på enkäten sade över hälften att coronakrisen väsentligt äventyrat verksamheten i fjol. För en tredjedel var förändringarna betydande och för resten påverkades verksamheten endast lite. Ännu i januari förhöll man sig lite mer optimistiskt till första hälften av 2021 i jämförelse med erfarenheterna från år 2020.

Coronapandemins verkningar fördelades på olika sätt i enkäten beroende på respondentens verksamhetsform. Privatpersoner och företag har drabbats hårdare av pandemin, medan konsekvenserna för kommunala aktörer och stiftelser har varit lindrigare.

Av sammanslutningarna uppgav 47 % att pandemin orsakade permitteringar eller avbrott i löneutbetalningen år 2020 och 41 % meddelade att rekryteringen minskat. Stängningen av lokaler som är avsedda för allmänheten/används av allmänheten och avbrytandet av verksamheten i dem, de ökade svårigheterna i planeringen av den framtida verksamheten samt gallringen av serviceutbudet har varit de mest betydande verksamhetsmässiga förändringarna för sammanslutningarna. Närmare två av tre deltagare hade utvecklat nya verksamhetsformer och nästan hälften hade tagit fram eller lanserat nya digitala tjänster riktade till allmänheten.

Av privatpersonerna berättade 93 % att arbetstillfällena och uppdragen har minskat eller ställts in och 88 % bedömde att deras utkomst har försämrats år 2020. Å andra sidan meddelade 44 % om nya arbetstillfällen. Av deltagarna uppgav 63 % att försäljningen minskat och 59 % att det konstnärliga arbetet förändrats.

Av dem som svarade hade 37 % fått coronaunderstöd från undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, såsom från undervisnings- och kulturministeriet, Centret för konstfrämjande och Finlands filmstiftelse. 16 % av deltagarna hade fått andra stipendier eller understöd (t.ex. från privata stiftelser), 12 % företagsstöd från arbets- och näringsministeriet, t.ex. via Business Finland, närings-, trafik- och miljöcentralerna, kommunerna, Statskontoret och 10 % coronaunderstöd som kommunerna beviljar aktörer inom kultursektorn och de kreativa branscherna. Av svaren från olika kulturområden framgår att stora och etablerade aktörer ofta upplevs ha fått bättre stöd än små.

Vid frågan om kulturens och kulturpolitikens framtid handlade svaren i synnerhet om osäkerheten kring coronapandemins fortsättning och upplevelsen av att begränsningarna till följd av pandemin är orättvisa. Likaså är den rådande uppfattningen att man inte förstår konstens och kulturens betydelse och inte värdesätter branschen. Man upplever oro för att basfinansieringen för sektorn minskar på grund av att avkastningen från penningspel minskar samtidigt med verkningarna av coronapandemin.

Ekonomiska svårigheter och konkurser anses sannolika och det antas att kompetens och sakkunskap går förlorad inom kulturens olika områden. Oron för frilansare och andra som sysselsätter sig själva framträder starkt. Pandemin har lyft fram problemen som gäller deras utkomstskydd och sociala trygghet tydligare än tidigare och det önskas lösningar på dem.

- Kultursektorn är mångfacetterad och problemen inom sektorn i samband med coronapandemin är också varierande. En del av problemen har varit kända redan tidigare och gäller också sådant som kan påverkas på andra sätt än genom kulturpolitiska åtgärder. Coronatiden har gjort problemen synliga. Förhoppningsvis satsas det äntligen på att lösa dessa problem med alla de medel som står till buds i vårt samhälle, säger överdirektör Riitta Kaivosoja. 

Digitala funktionerna och kompetensen har ökat

Som positiva sidor med pandemins tid lyfter enkäten fram utvecklingen av digitala tjänster och funktioner, och man anser att kompetensen detta har gett kan ha positiva effekter i framtiden. Å andra sidan identifierar man här utmaningar som gäller bl.a. kompetens, inkomster och teknik och som man bör hitta lösningar på.

I vissa svar betonas också att en eventuell positiv verkning av coronapandemin är att man lösgör sig från gamla vanor och att nya försök uppstår. Man lyfter också fram sektorns möjligheter och behov av att organisera sig starkare och på så sätt göra sin röst hörd i den samhälleliga debatten.

Man har också noterat möjligheten att det uppstår en stor efterfrågan på kulturevenemang efter pandemin och därmed även arbetsmöjligheter – ”för dem som har kunnat uthärda inom branschen”, som ett av svaren konstaterar.

Bakgrund till enkäten

Undervisnings- och kulturministeriet lät göra en webbenkät om coronapandemins konsekvenser för sammanslutningar och personer som verkar inom konst, kultur och kreativa branscher. Enkäten kunde besvaras från den 18 januari till den 1 februari 2021. I enkäten frågades om coronapandemins konsekvenser år 2020 och om en uppskattning av konsekvenserna under första halvåret 2021, det vill säga från den 1 januari till den 30 juni 2021. Med hjälp av enkäten ville ministeriet skapa en uppdaterad lägesbild av den exceptionella situationens konsekvenser för branschen.

Det totala antalet respondenter uppgick till 2 029. 1 426 av dem representerade sammanslutningar, till exempel en förening, ett företag eller en kommunal aktör, medan 603 var privatpersoner, till exempel konstnärer eller frilansare. Vid analysen av resultaten och bedömningen av svarens tillförlitlighet har man beaktat metoden för datainsamling och dess inverkan på materialet. Svarens representativitet varierade mellan olika konstområden, vilket försvårade jämförelse mellan olika områden. Av dessa orsaker bör enkätresultaten betraktas som riktgivande.

Coronapandemins konsekvenser inom kultursektorn 2020–2021: Rapport om enkätsvaren (Statsrådets publikationer 2021:26) 

Mer information:
överdirektör Riitta Kaivosoja,tfn 0295 330 129
kulturrådet Tapani Sainio (genomförandet av enkäten), tfn 0295 330 336