Lagförslag om gymnasieutbildningen och studentexamen på remiss
Undervisnings- och kulturministeriet ber om utlåtanden om de lagutkast som gäller stödet för lärande inom gymnasieutbildningen och finansieringen av gymnasieutbildningen, studentexamen på engelska samt studentprovet i konst- och färdighetsämnen. De föreslagna ändringarna har beretts utifrån föresatserna i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Avsikten är att lagförslagen ska överlämnas till riksdagen under hösten 2024. Utlåtanden kan lämnas fram till den 4 juni 2024.
I september 2023 tillsatte undervisningsminister Anna-Maja Henriksson en arbetsgrupp för att bereda genomförandet av de föresatser som gäller gymnasieutbildningen och studentexamen i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering. Dessutom tillsatte ministern en separat grupp för att bereda utvecklingen av stödet för lärande inom utbildningen på andra stadiet. Till stöd för beredningen tillsatte ministern även en uppföljningsgrupp med bred sammansättning
- Ett mål i regeringsprogrammet är att utveckla gymnasieutbildningen som en egen utbildningsform, vilket har varit utgångspunkten i den lagberedning som nu sänds på remiss. Jag är nöjd över att arbetet med föresatsen om stödundervisning går vidare som en rättighet för de studerande. Studentexamen på engelska ger bättre möjligheter för personer med ett främmande språk som modersmål som bor i landet och återflyttare att delta i utbildningen. Provet i konst- och färdighetsämnen utvidgar de studerandes möjligheter att visa sitt kunnande i studentexamen, säger undervisningsminister Anna-Maja Henriksson.
Den viktigaste ändringen i fråga om stödet för lärande är förslaget att utfärda bestämmelser om stödundervisning som en rättighet för de studerande. Enligt förslaget ska detta vara ett stöd med låg tröskel som är tillgängligt för alla studerande. Samtidigt föreslås det att specialundervisningen preciseras så att den studerande har rätt till specialundervisning, om han eller hon på grund av konstaterade inlärningssvårigheter eller av andra orsaker behöver specialundervisning för att avlägga gymnasiets lärokurs.
De ändringar som föreslås i grunderna för finansiering av gymnasieutbildningen gäller det så kallade tillägget för mindre gymnasier. Priset per enhet för en kommun eller samkommun som ordnar utbildning för mindre än 200 studerande höjs om kommunen eller samkommunen anses vara en fjärrort eller om undervisningsspråket är ett nationalspråk som är minoritetsspråk i den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas. Finansieringen för andra utbildningsanordnare med färre än 200 studerande höjs på basis av antalet studerande, dock i mindre utsträckning. Samtidigt ska den finansieringsfördel som sammanslagna utbildningsanordnare erhållit under projektet för reformen av kommun- och servicestrukturen slopas. Enligt förslaget ska ändringarna göras under en övergångsperiod på tre år.
I enlighet med regeringsprogrammet föreslås två ändringar i studentexamen. Dessa gäller möjligheten att avlägga studentexamen på engelska enligt strikt avgränsade villkor samt tillägget av ett prov i konst- och färdighetsämnen till studentexamen.
Studentexamen på engelska ska enligt förslaget vara avsedd för personer vars språkkunskaper inte räcker till för att studera i gymnasiet och avlägga examen på finska eller svenska. Rätten att ordna gymnasieutbildning på engelska ska fastställas i anordnartillståndet. Förslaget innehåller också bestämmelser om antagningen av studerande.
Provet i konst- och färdighetsämnen utvidgar de studerandes möjligheter att visa sitt kunnande i studentexamen. Provet kan avläggas i bildkonst, gymnastik och musik. Enligt förslaget ska ett av de fem obligatoriska proven i studentexamen kunna vara ett prov i ett konst- och färdighetsämne.
Ytterligare information: överdirektör Petri Lempinen, tel 02953 30180