Nya finansieringsmodeller för högskolorna
Torsdagen den 11 april godkände statsrådet ändringar i universitetens och yrkeshögskolornas finansieringsmodeller. Dessutom utfärdade undervisnings- och kulturministeriet förordningar om beräkningskriterierna för universitetens och yrkeshögskolornas basfinansiering. Genom reformerna stöds genomförandet av universitetens och yrkeshögskolornas grundläggande uppgifter och stärks högskolornas strategiarbete.
Modellerna för finansiering av högskolorna utgörs även i fortsättningen av en resultatbaserad finansieringsdel som utgår från utbildnings- och forskningsindikatorer och av en strategibaserad finansiering som skapar framtida förmågor. Högskolornas basfinansiering riktas fortsättningsvis som en helhet till högskolan. Högskolorna får även i fortsättningen självständigt bestämma om användningen av den finansiering som de beviljats i enlighet med sina egna system och sin egen praxis.
- De grundläggande principerna för högskolornas finansieringsmodeller förblir oförändrade. Med tanke på utbildningen och forskningen är det viktigt att finansieringen är förutsägbar och att utvecklingsarbetet är långsiktigt. De ändringar som gjorts i finansieringsmodellerna stöder de utbildningspolitiska målen i regeringsprogrammet, säger forsknings- och kulturminister Sari Multala.
Finansieringsmodellerna beaktar förstagångsstuderande, en effektivisering av utbildningskapaciteten samt forskning, utveckling och innovationer
Till finansieringsmodellerna har det fogats en ny finansieringsfaktor som baserar sig på antalet nya förstagångsstuderande och som syftar till att höja utbildnings- och kompetensnivån. Avlagda examina och utbildning som inte leder till examen har även i fortsättningen en viktig roll i finansieringsmodellerna. Avlagda doktorsexamina ges också större vikt i universitetens finansieringsmodell.
För att effektivisera användningen av utbildningskapaciteten är den finansiering som ges till högskolan för studerande som avlagt flera examina på samma nivå mindre än för närvarande. I finansieringen höjs dessutom vikten av examina som avlagts inom den målsatta tiden för att förbättra genomströmningen i utbildningen. Sysselsättningen bland de utexaminerade och responsen från de studerande om utbildningens kvalitet hör fortsättningsvis till finansieringskriterierna.
- För att finländarnas utbildningsnivå ska höjas måste allt fler unga få en högskoleplats. Den högskoleutbildning som betalas med skattemedel måste effektivare riktas till dem som har den största nyttan av den. Dessutom ökar vi incitamenten för att säkerställa genomströmningen i utbildningen och de studerandes välbefinnande. Högskolorna får i fortsättningen mer finansiering för de studerande som utexamineras inom målsatt tid, konstaterar Multala.
Betydelsen av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet vid riktandet av finansieringen till högskolorna stärks. På så sätt stöds också målet att i sin helhet höja forsknings- och utvecklingsfinansieringen till fyra (4) procent av bruttonationalprodukten. Anskaffning av extern finansiering utöver den offentliga finansieringen uppmuntras genom att vikten av internationellt konkurrensutsatt forsknings- och utvecklingsfinansiering och företagsfinansiering stärks.
Autonomin stärks
Högskolornas autonomi stärks genom att man slopar den riksomfattande programfinansiering som för närvarande ingår i den strategibaserade finansieringen. Strategibaserad finansiering riktas i fortsättningen till varje högskolas strategiska utveckling och profilering samt till att stödja samarbete och arbetsfördelning. I fråga om yrkeshögskolorna förblir den strategibaserade finansieringens andel oförändrad, men i fråga om universiteten minskas andelen. Den finansieringsandel som frigörs från den strategibaserade finansieringen till universiteten anvisas i fortsättningen via utbildnings- och forskningskriterierna.
Bestämmelserna om finansieringsmodellerna innehåller en övergångsbestämmelse som jämnar ut förändringen av finansieringen till varje högskola 2025 och 2026.
Ändringarna i förordningarna har beretts i en bred samarbetsgrupp som lämnade sitt förslag den 15 december 2023. Förordningarna motsvarar till sitt innehåll samarbetsgruppens förslag som sändes på remiss.
Förordningarna och de nya finansieringsmodellerna träder i kraft i början av 2025.
Mer information:
- Sirkku Linna, överdirektör, tfn 0295 330 515
- Emmi Venäläinen, specialmedarbetare, tfn 050 453 2773
Tabell över nya modeller för finansiering av universitet och yrkeshögskolor (pdf, på finska)