Ny gymnasielag: specialundervisning i gymnasierna, studiehandledningen stärks och mer samarbete med högskolorna

Gymnasieutbildningen reformeras så att den bättre ska svara på de krav som ställs på den med tanke på fortsatta studier, det framtida arbetslivet och internationalisering. Den nya gymnasielagen stärker allmänbildningen samt främjar anordnadet av mer omfattande studiehelheter och ämnesöverskridande studier. Gymnasiestuderandenas välbefinnande och studiemotivation stärks. Dessutom görs övergången till fortsatta studier smidigare. Statsrådet överlämnade på torsdag en proposition med förslag till reform av gymnasielagen till riksdagen. Regeringen beslöt under förhandlingarna om budgetramen 10.-11.2018 att stärka finansieringen av gymnasiet med ca 8,5 miljoner euro för genomförande av reformen.

Gymnasieutbildningen ska också i fortsättningen vara en treårig allmänbildande utbildning som ordnas i form av skilda lärokurser för unga respektive vuxna. I stället för lärokurser kommer kurserna enligt förslaget att mätas i studiepoäng. En kurs motsvarar två studiepoäng, så lärokursen för unga skulle motsvara 150 studiepoäng.    

Den nya lagen medför många fördelar för de studerande. Gymnasiestuderandena erbjuds mer personlig studiehandledning, stöd i studierna och vid behov specialundervisning. Det personliga stödet hjälper dem att orka bättre och bidrar till studiemotivationen, vilket också syns i studieresultaten. 

- Målet är att inte en enda ung persons studiepotential ska gå förlorat, utan att också de studerande för vilka lärandet är förbudet med utmaningar ska få det stöd de behöver i studierna, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

- Den nya gymnasielagen öppnar nya perspektiv för de unga, stärker allmänbildningen, ger dem möjligheter att redan under gymnasietiden få inblick i högskolestudier och minskar den tilltagande utmattningen och stressen bland ungdomarna. Gymnasiereformen för in gymnasiet i en ny tidsålder och ger de studerande nya möjligheter at gå in för ämnesöverskridande, mångvetenskapliga, intressanta studiehelheter. Gymnasiet tar ett sjumilakliv på vägen mot framtiden.  

Man kommer att kunna studera ämnesöverskridande helheter med innehåll ur flera olika ämnen. Under en och samma studieperiod kan man t.ex. studera klimatuppvärmningen ur olika synvinklar med utgångspunkt i kemi, biologi, samhällslära och bildkonst. Studieperioderna kommer också vara längre än de nuvarande kurserna, så man kan t.ex. studera ett språk under hela läsåret. Studierna blir mindre splittrade.   

Den studerande får redan under gymnasiestudierna möjlighet att bekanta sig med studier på högskolenivå, olika ämnesområden eller branscher och vad som krävs för dem. Det kommer att göra det lättare för de unga att välja vad de vill fortsätta studera och ger dem kunskap om vad som krävs av dem på den banan. Samarbetet mellan gymnasiet och arbetslivet utökas. De studerande på gymnasiet får också möjligheter att utveckla sitt internationella kunnande. 

Lagändringen för med sig att de studerande också kan ta om studentexamens prov fler gånger än hittills. Den som avlagt examen kan ta om godkända och underkända prov utan begränsningar. Under den tid examen pågår får ett underkänt prov tas om tre gånger, i stället för nuvarande två. Därmed minskar de studerandes stress och deras möjligheter att söka in till högskolor förbättras. Studerande ges också möjlighet att få handledning för övergången till fortsatta studier också efter studentexamen.  

För lärarnas del ger reformen dem möjligheter till mer samverkan och att lära sig av varandra, vilket bidrar till att orka bättre i arbetet. Gymnasierna ska samarbeta med högskolorna och arbetslivet. De regionala och lokala styrkorna kan också beaktas bättre i planeringen av gymnasiestudierna.   

Regeringen fattade beslut om gymnasiereformen under halvtidsgranskningen av budgeten våren 2017. Reformen har beretts i brett samarbete med olika intressentgrupper. Sammanlagt inkom 226 yttranden om förslaget. I remissyttrandena ansågs det viktigt att gymnasielagen förnyas. 

Den nya gymnasielagen och förordningen avses träda i kraft den 1 augusti 2019. De nya läroplanerna tas i bruk den 1 augusti 2021.  

• Mer information om projektet Det nya gymnasiet
• Här kan du se vad de studerande på gymnasiet och deras lärare har för tankar kring reformen

Mer information ger:

- projektchef Tiina Silander (UKM), tfn 0295 3 30188

- specialmedarbetare Daniel Sazonov, tfn 0295 3 30276