Den nya ungdomslagen träder i kraft i januari 2017

Ungdomslagen förnyas i början av 2017. Den nya lagen upphäver ungdomslagen från 2006. Lagens innehåll uppdateras och förnyas. Lagens syfte är att stärka de ungas förutsättningar att delta och påverka i samhället samt att främja de ungas likställdhet. Statsrådet avlät på onsdagen en regeringsproposition om saken.

I reformen är det centrala att paragrafen om lagens syfte starkare anknyts till styrningen som ett verktyg i det riksomfattande ungdomsarbetet och -politiken. Riktlinjerna för dessa utstakas vart fjärde år i det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och -politik. Enligt förslaget ska definitionen av ungas ålder fortsätta att gälla personer under 29 år.

Ungdomslagen bereddes i samverkan med ungdomsarbetsfältet. Förutom höranden har reformen av ungdomslagen behandlats vid flera olika tillfällen. Lagförslaget var också ute på en omfattande remissbehandling, som innefattade bland annat alla ungdomsfullmäktige i Finlands kommuner.

Ungdomslagens syfte är att främja de ungas delaktighet och likställdhet. Därtill stöds de ungas uppväxt och självständighetsprocess. Lagen strävar efter att förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor samt tillgodoseendet av de ungas rättigheter. Syftena ska uppnås med utgångspunkt i solidaritet, kulturell mångfald, internationalism, hållbar utveckling, sunda levnadsvanor, respekt för miljön och livet samt sektorsövergripande samarbete.

?Ungdomslagen stärker de ungas möjligheter att delta och påverka. Framöver måste de unga höras även i behandlingen av ärenden som gäller det riksomfattande ungdomsarbetet. Detta stärker organisationernas, ungdomsfullmäktiges och de ungas möjligheter att delta i och påverka beslut i gemensamma ärenden på alla nivåer?, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Propositionen förtydligar statens och kommunens ansvar. Undervisnings- och kulturministeriets uppgift är även framöver att ansvara för ledningen av ungdomsarbetet och -politiken inom statsförvaltningen. Kommunens uppgift är att ordna tjänster inom ungdomsarbetet på sitt område.

Statens ungdomsråd fungerar som sakkunnigorgan på området och är underställt undervisnings- och kulturministeriet. En ny uppgift för rådet är att utvärdera hur statsförvaltningens åtgärder inverkar på ungdomarna och på de tjänster och funktioner som är riktade till unga. Rådets viktigaste uppgifter är att göra utvärderingar som bygger på information om de ungas uppväxt- och levnadsvillkor samt att producera aktuell information om de unga och deras levnadsvillkor.

I lagen föreskrivs också om det nya riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och -politiken. Programmet är ett viktigt verktyg för planeringen och styrningen av statens ungdomspolitik. Enligt förslaget godkänner statsrådet programmet vart fjärde år. Enligt övergångsbestämmelserna godkänns det första programmet för åren 2017-2019.

?Våra organisationer är de viktigaste aktörerna inom ungdomsarbetet. Lagen gör det nuvarande statsunderstödssystemet tydligare och mer transparent. Jag anser det viktigt att det civila samhällets och ungdomsarbetets resurser tryggas även i framtiden?, säger minister Grahn-Laasonen.

Som en riksomfattande organisation på ungdomsområdet med rätt till statsbidrag kan godkännas en sådan registrerad förening eller stiftelse som förverkligar de syften som anges i lagen. En organisations rätt till statsbidrag kan återkallas om den inte uppfyller de föreskrivna förutsättningarna för beviljandet av statsunderstöd. Till lagen fogas bestämmelser om beviljandet av statsunderstöd för verksamheten vid riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet och ungdomsverkstäder. Statsunderstöden delas för första gången ut enligt den nya lagen år 2018. Ansökningar om understöd för 2017 lämnas in under hösten 2016 i enlighet med den nuvarande lagen.


Mer information:
- direktör Georg Henrik Wrede, tfn 02953 30345
- specialmedarbetare Matias Marttinen (undervisnings- och kulturministerns presskontakter), tfn 044 269 3113
- Läs mer