Justitieminister Meri: Straffen i lagstiftningen om vapenbrott skärps och det satsas på säkerheten i fängelserna
För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag på sammanlagt cirka 1,2 miljarder euro för 2025, vilket är cirka 26 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2024, om man bortser från de årligen varierande valutgifterna. Anslaget i budgetförslaget påverkas av tidigare anslagsökningar, produktivitetsbesparingar och nya förslag. Regeringen beslutade vid budgetförhandlingarna att uppdatera straffbestämmelserna för vapenbrott. Tilläggsfinansiering för 2025 anvisas bland annat för säkerhetstekniken i fängelserna.
Vid budgetförhandlingarna diskuterade regeringen reformen av lagstiftningen om vapenbrott samt en ökning av fängelseplatserna och fattade ett beslut om att främja föresatserna om vapenbrott i regeringsprogrammet. Målet är att i synnerhet straffbestämmelserna om grova skjutvapenbrott bättre ska motsvara brottens allvarlighet. Genom förslagen eftersträvas också en brottsförebyggande effekt. Regeringens proposition överlämnas till riksdagen före utgången av 2024. Finansieringen kommer att reserveras i samband med ramen.
I fortsättningen kommer straffen för vapenbrott att vara strängare. Straffen för grova skjutvapenbrott skärps så att de i regel är ovillkorliga. Dessutom blir det straffbart som grovt skjutvapenbrott att bära ett olovligt skjutvapen på allmän plats. Straffen för innehav av farligt föremål och av ämne som lämpar sig för att skada någon annan höjs också.
– Straffen för grova skjutvapenbrott bör höjas snabbt i enlighet med regeringsprogrammet. Det är fint att regeringen har en gemensam målbild och att propositionen framskrider, säger justitieminister Leena Meri.
Säkerheten i fängelserna förbättras
En del av säkerhetstekniken i fängelserna behöver förnyas bland annat på grund av det ökade antalet fångar. Regeringen föreslår tilläggsfinansiering på 6,45 miljoner euro för Brottspåföljdsmyndigheten för förbättring av säkerhetstekniken.
– Jag anser att regeringens betydande satsningar på säkerhetsteknik och i synnerhet på att förbättra arbetssäkerheten i fängelserna är mycket viktiga. En modern säkerhets- och övervakningsteknik är en förutsättning för personalens och fångarnas säkerhet, säger Meri.
Mindre nedskärningar än planerat i statsunderstöden
Vid vårens ramförhandlingar beslutade regeringen att skära ned justitieministeriets understöd med 3,5 miljoner euro. Vid budgetförhandlingarna beslutade regeringen dock att nedskärningen i understöden blir cirka 1,9 miljoner euro.
Till följd av att nedskärningen av understöden blir mindre än väntat föreslås understöd enligt följande: Brottsofferjouren 4 735 000 euro, Nollinjen 725 000 euro, Sametinget 4 775 000 euro, Flyktingrådgivningen rf 175 000 euro, Opinionsnämnden för massmedier 102 000 euro och Kvinnolinjen i Finland rf 100 000 euro. Nedskärningarna i de övriga understöden är förenliga med finansministeriets budgetförslag från den 9 augusti 2024.
– Det är ett bra slutresultat att nedskärningarna i till exempel stödtjänsterna för brottsoffer nästan helt kunde återkallas, konstaterar minister Meri.
Rättsvårdens stabila ekonomiska grund stärks
Besparingarna inom justitieministeriets förvaltningsområde är mindre än de som i snitt drabbar den övriga statsförvaltningen, eftersom regeringen vill sörja för Finlands yttre och inre säkerhet och rättsvårdens funktionsförmåga, som utgör grunden för rättsstatens funktioner. Besparingarna enligt produktivitetsprogrammet för justitieministeriets förvaltningsområde uppgår till 17,9 miljoner euro år 2025. Tilläggsfinansiering har reserverats för nästa år i enlighet med redogörelsen för rättsvården. Avsikten är att de besparingar som görs i rättsvården ska riktas till annat än målen i redogörelsen för rättsvården. Rättsvårdens verksamhetsförutsättningar utvecklas som helhet i en gynnsam riktning nästa år.
Ur budgeten för justitieministeriets förvaltningsområde 2025 finansieras kärnfunktionerna i den demokratiska rättsstaten. Största delen av det föreslagna anslaget, 82 procent, används för verksamheten vid de ämbetsverk inom förvaltningsområdet som ombesörjer rättsskydd. Detta omfattar domstolsväsendets verksamhet (ca 370 miljoner euro), offentlig rättshjälp, intressebevakning och skuldrådgivning (ca 96 miljoner euro), åklagarverksamheten (ca 64 miljoner euro), utsökningsverksamheten (ca 111 miljoner euro), verkställigheten av fängelsestraff och samhällspåföljder (ca 294 miljoner euro), justitieministeriet (ca 22 miljoner euro), Rättsregistercentralen (ca 9 miljoner euro) samt specialmyndigheterna inom justitieministeriets förvaltningsområde (ca 21 miljoner euro).
Siffrorna är slutgiltiga först efter regeringens allmänna sammanträde.
Budgetpropositionen föredras för statsrådets allmänna sammanträde den 23 september 2024.
Mer information:
Teija Makkonen, statssekreterare, tfn 0295 150 251, [email protected]
Tapio Laamanen, avdelningschef, tfn 0295 150 290, [email protected]
Niina Puolusmäki, enhetschef, tfn 0295 150 103, [email protected]