Lagstiftningen om vapenbrott revideras – straffen skärps
Regeringen föreslår en betydande reform av lagstiftningen om vapenbrott. I enlighet med regeringsprogrammet ska minimistraffet för grovt skjutvapenbrott höjas till fängelse i två år. Fängelsestraff som döms ut för sådana brott ska i fortsättningen i regel vara ovillkorliga. Medförande av ett skjutvapen på allmän plats eller i ett trafikmedel fogas dessutom till gärningar som innebär grovt skjutvapenbrott. Också innehav av farliga föremål på allmänna platser leder i fortsättningen till strängare straff.
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering anser regeringen att den organiserade brottsligheten utgör ett allvarligt hot mot Finlands säkerhet och den lagliga samhällsordningen. Finlands regering vidtar kraftiga åtgärder för att bekämpa organiserad brottslighet. Genom propositionen strävar man också efter att förhindra nya brott och i anslutning till detta särskilt att skydda liv och hälsa på ett mer effektivt sätt. Målet är också att särskilt straffbestämmelserna om grova skjutvapenbrott bättre ska motsvara brottens allvarlighet. Straffbestämmelserna om vapenbrott har inte granskats som en helhet på några årtionden.
– Den nya regleringen syftar i synnerhet till att bekämpa organiserad brottslighet. Skjutvapenbrott ingår som en väsentlig del i den organiserade brottsligheten. Det är fråga om ett ytterst viktigt säkerhetsfrämjande lagstiftningsprojekt, säger justitieminister Leena Meri.
Ny straffbestämmelse gäller i synnerhet hantering av skjutvapen i organiserad brottslig verksamhet
Straffbarheten för utlåning och överlåtelse av ett skjutvapen till en organiserad kriminell sammanslutning utvidgas och skärps i och med att det föreskrivs om hantering av skjutvapen för allvarlig brottslig verksamhet som ett nytt brott för vilket straffet är fängelse i högst fyra år. Utlåning eller överlåtelse av ett skjutvapen till en organiserad kriminell sammanslutning anses i fortsättningen som ett sådant brott. Teleavlyssning får användas vid utredning av dessa brott.
Strängare straff för innehav av farliga föremål på allmänna platser
Maximistraffet för innehav av farligt föremål höjs till fängelse i två år och maximistraffet för innehav av föremål som lämpar sig för att allvarligt skada någon annan höjs till fängelse i ett år. Höjningarna av straffskalan gör det möjligt att bättre än för närvarande beakta hur farlig gärningen är när straffet bestäms. Dessa brott är farliga till sin natur, eftersom det utgör en allvarlig fara för andras hälsa att avsiktligt bära ett skjutvapen på en allmän plats eller i ett trafikmedel på en sådan allmän plats.
Dessutom överförs vissa gärningsformer som närmast kan karakteriseras som överträdelse av administrativa skyldigheter till kategorin lindrigt skjutvapenbrott. Hot om fängelse fogas samtidigt till lindrigt skjutvapenbrott.
Antalet fångar uppskattas öka i och med reformen, och man räknar med 192 fler fångar från och med 2027. Finansiering behövs för att bygga nya fångplatser. Största delen av anslagen riktas till Brottspåföljdsmyndigheten, men dessutom ökas anslagen till polisen, åklagarna och domstolsväsendet.
Statsrådets finansutskott förordade i dag en totalreform av lagstiftningen om vapenbrott.
Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2026.
Mer information:
Markus Liesegang, ministerns specialmedarbetare, tfn 0295 150 329, [email protected]
Janne Kanerva, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 176, [email protected]