Räntetak föreslås för snabblån
För att minska de skuldproblem som snabblånen medför vill man begränsa kreditgivarens rätt att ta ut ränta och andra kostnader av konsumenten. Enligt en arbetsgrupp vid justitieministeriet är det ändamålsenligare att ta itu med de problem som snabblånen förorsakar genom att reglera priserna i stället för att införa förbud. En prisreglering skulle inte helt förhindra att mindre krediter av engångsnatur bjuds ut, men skulle medverka till att konsumenten får dem på skäligare villkor än för närvarande.
Den effektiva räntan för en mindre kredit ska inte få överskrida den procentgräns som föreskrivs i lag. Arbetsgruppen föreslår preliminärt en övre gräns på 36-50 procent. Vad den exakta procentgränsen föreslås bli kommer att avgöras under den fortsatta beredningen utgående från remissvaren. Det föreslagna räntetaket gäller krediter som understiger 1 000 euro. Det ska dock inte gälla nyttighetsbundna krediter, såsom krediter i samband med produkter som köps på avbetalning.
- Lagstiftningen måste skärpas för att minska de skuldproblem som snabblånen medför. Betänkandet skickas nu ut på omfattande remiss för att ge olika instanser möjlighet att framföra sina synpunkter på den föreslagna modellens för- och nackdelar. Jag ser fram emot remissinstansernas synpunkter. På basis av dessa bedömer jag vilken modell som föreslås för riksdagen, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.
Enligt Statistikcentralen uppgick ett genomsnittligt snabblån i slutet av fjolåret till ca 243 euro och den effektiva räntan till nästan 900 procent. Enligt arbetsgruppens bedömning skulle det föreslagna räntetaket troligen avsevärt minska utbudet av snabblån i deras nuvarande form.
I tingsrätterna har antalet fordringsmål som gäller snabblån ökat markant. År 2005 gavs mindre än 3 000 domar i fordringsmål som gällde små fordringar under 300 euro.
I fjol var antalet redan uppe i ca 82 000. Enligt den utredning som arbetsgruppen fått berodde största delen av dessa domar på snabblån.
Arbetsgruppen föreslår dessutom att maximibeloppet i fråga om rättegångskostnaderna vid summariska fordringsmål sänks. Rättegångskostnaderna ska bättre än för närvarande motsvara det arbete och de kostnader som förorsakas borgenären för uppsättande av stämningsansökan. I detta avseende gäller förslaget alla skulder och inte bara snabblån.
De som bjuder ut små krediter ska också bedöma en konsuments kreditvärdighet mer ingående än för närvarande. Enligt förslaget ska det dessutom vara förbjudet att använda sms-tjänster mot extra avgift vid all kommunikation i anslutning till kreditförhållandet. De som använder sådana tjänster har svårt att få en helhetsbild av vad krediten kostar.
I arbetsgruppens betänkande ingår en avvikande åsikt som lämnats av Suomen Pienlainayhdistys. Föreningen anser bl.a. att det saknas grund för det föreslagna räntetaket. Finansbranschens Centralförbund föreslår i sitt utlåtande att regleringens effekter på andra konsumtionskrediter än snabblån bör utredas ännu noggrannare vid den fortsatta beredningen.
Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Katri Kummoinen, tfn 09 1606 7514
specialsakkunnig Sofia Rajamäki, tfn 09 1606 7673
e-post: fö[email protected]