Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Reformen av strafflagen stärker den sexuella självbestämmanderätten

justitieministeriet
Utgivningsdatum 17.2.2022 13.33
Pressmeddelande

Regeringen har i dag överlämnat till riksdagen en proposition med förslag till reform av strafflagens bestämmelser om sexualbrott. Syftet med reformen är att stärka vars och ens sexuella självbestämmande och skyddet av den personliga integriteten. Samtidigt kommer den omfattande reformen att harmonisera och förtydliga bestämmelserna om sexualbrott i strafflagen. Lagförslaget baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.

”Det här är en historisk reform. Sexualbrott hör till de allvarligaste av brott. De kränker de mest intima delarna av en människas integritet och orsakar brottsoffret både fysiskt och psykiskt lidande. Den föreslagna regleringen förbättrar märkbart brottsoffrets ställning. Definitionen av våldtäkt ändras i fortsättningen så att det centrala är offrets egen vilja. Det här är en betydande förändring i tankesätt”, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.

”Med reformen kan vi också bättre skydda barnen som är i särskilt sårbar ställning. Brott mot barn är särskilt skadliga och motbjudande. Jag anser att reformen är mycket viktig och nödvändig”, betonar minister Henriksson. 

Definitionen av våldtäkt blir samtyckesbaserad 

Regeringen föreslår att definitionen av våldtäkt i strafflagen ska ändras så att den utgår från avsaknad av samtycke. Med våldtäkt avses att ha samlag med en person som inte deltar frivilligt.

En person deltar inte frivilligt i samlag om personen inte verbalt, genom sitt beteende eller på något annat sätt har uttryckt att hen deltar frivilligt.

Om en person tvingas eller om hen på grund av omständigheterna inte kan formulera eller uttrycka sin vilja räknas det inte heller som frivillighet. En sådan situation kan uppstå till exempel om en person har utsatts för våld, om hen är rädd eller om hen inte har en verklig valmöjlighet på grund av allvarligt missbruk av maktposition.

Lagförslaget innebär att fler gärningar kommer att straffas som sexualbrott än i dag. Syftet är att säkerställa att det centrala i definitionen av våldtäkt är att den som är föremål för gärningen har egen vilja och inte bara hur gärningsmannen har agerat. Detta leder till att straffansvaret realiseras bättre och att offrets ställning stärks.

Regleringen begränsar inte sexuellt umgänge mellan vuxna, så länge som det inte kränker någons självbestämmanderätt.

Strängare straff för brott mot barn

Regeringspropositionen innebär att straffen för sexualbrott mot barn skärps betydligt.

Utgångspunkten är att ett barn inte på ett tillförlitligt sätt kan ge sitt samtycke till en sexuell handling med en vuxen. Samlag med ett barn under 16 år ska enligt förslaget i regel bestraffas som våldtäkt mot barn. I princip ska gärningar av detta slag således inte längre anses vara utnyttjandebrott utan våldtäkt mot barn. Minimistraffet höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år, och i praktiken döms brottsförövaren nästan alltid till ovillkorligt fängelse.

Inbördes sexuellt umgänge mellan ungdomar som inte kränker någons sexuella självbestämmanderätt ska inte heller i framtiden vara straffbart.

Ändringar även i andra bestämmelser om sexualbrott

Även bestämmelserna om andra sexualbrott ska stärkas. Enligt lagförslaget kan man i fortsättningen göra sig skyldig till sexuella trakasserier också på annat sätt än genom att beröra någon annan. Olovlig spridning av en sexuell bild på någon annan blir ett straffbart sexualbrott. Tack vare dessa och andra nya bestämmelser blir det möjligt att på ett effektivare sätt ingripa också i sexuella kränkningar som sprids via internet och elektronisk kommunikation.

Utkastet till regeringsproposition var ute på en omfattande remiss hösten 2020. Därefter gjordes betydande ändringar i lagutkastet, och i slutet av 2021 hörde justitieministeriet ännu vissa centrala sakkunniga.

Den lagstiftning som grundar sig på regeringspropositionen avses träda i kraft den 1 januari 2023. En övergångsperiod behövs bland annat för att utbilda myndigheterna.

Mer information: 
Maria Swanljung, specialmedarbetare, tfn 050 520 9395, [email protected]
Sami Kiriakos, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 054, [email protected]
Jussi Matikkala, enhetschef, tfn 0295 150 486, [email protected]

Statsrådets beslutsmaterial (på finska)

 

 
Tillbaka till toppen