Riksdagsvalsundersökningen 2019 beskriver politikens klimatförändring
I riksdagsvalsundersökningen 2019 beskrivs hur politiken och valkampanjerna har förändrats under detta årtusende. De största förändringarna gäller politikens nya skiljelinjer, det splittrade partifältet och den ökade mångfalden i politiska identiteter. Forskningsgruppen använder begreppet politikens klimatförändring.
- Våra resultat visar att de klassbaserade förklaringsmodeller som bygger på den sociala identiteten och som tillämpar en uppdelning i vänster och höger egentligen kompletterar varandra i stället för att erbjuda alternativa sätt att tolka de grundläggande förändringar som har skett i partiunderstödet, säger Hanna Wass, docent i allmän statslära från Helsingfors universitet.
Under riksdagsvalet 2019 var det många kandidater som utnyttjade webbinnehåll och sociala medier i sin kampanj, och detta förändrade också det politiska diskussionsklimatet. Antalet medborgare som intresserade sig för valkompasser, sociala medier och nyheter om valet på webben ökade markant. Särskilt för de unga väljarna var webbinnehållen av stor betydelse.
Att uppnå ställningen som största parti blev allt viktigare vid mätningar av partiunderstödet och i valdiskussionerna under kampanjtiden. Det blev tydligt att resultaten av partiunderstödsmätningarna påverkar partiordförandenas ställning mer än tidigare. För många väljare blev statsministerfrågan en avgörande faktor vid valet av parti.
Även könsfördelningen i riksdagen förändrades avsevärt. Det fanns fler kvinnor bland kandidaterna än förut och det valdes till och med 94 kvinnor till riksdagen år 2019. När det gäller antalet kvinnor i riksdagen steg Finland till första plats i europeisk jämförelse.
Att delaktigheten i politiken får allt mångsidigare former är en tydlig trend i hela Europa. Finländarna hör i genomsnitt till de aktivaste politiska deltagarna, även om vi inte placerar oss helt i topp i internationell jämförelse. Tron på att man har en möjlighet att påverka och tillfredställelsen med demokratin ligger i Finland på en högre nivå än i genomsnitt. Ett särdrag i bilden av Finlands deltagande är att medborgarinitiativet är mycket populärt.
Vid valet 2019 använde man för första gången brevröstning för finländare utomlands, som var en välkommen förändring särskilt för de väljare som inte hade möjlighet att ta sig till vallokalen.
I undersökningen behandlar man också valpåverkan på webben. Tills vidare har det inte förekommit omfattande eller allvarlig valpåverkan i Finland, vilket åtminstone delvis kan bero på den föregripande beredskapen. Även det faktum att Finland är ett litet land, att det finns en språkmur och att vi har ett flerpartisystem bidrar effektivt till att minska risken för valpåverkan. Även om väljarna fortfarande har relativt liten erfarenhet av valpåverkan, är de flesta medvetna om att påverkningsmöjligheten finns.
Undersökningen gjordes av valforskningskonsortiet, som är ett samarbetsnätverk för valforskare vid Helsingfors universitet, Tammerfors universitet och Åbo Akademi. Undersökningen representerar forskarnas syn på centrala frågor om demokratin i Finland.
Justitieministeriet har finansierat insamlingen av materialet för undersökningen. Det huvudsakliga materialet är en enkät som Taloustutkimus genomförde efter riksdagsvalet våren 2019.
Undersökningen publiceras i justitieministeriets publikationsserie.
Undersökningen är den femte i rad av riksdagsvalsundersökningarna. Mera information om Finlands nationella valforskningsprogram och de tidigare riksdagsvalsundersökningarna finns i Finlands valforskningsportal.
Ytterligare information:
Redaktörer:
Sami Borg, Elina Kestilä-Kekkonen och Hanna Wass
Valforskningskonsortiets ledningsgrupp
Professor Kimmo Grönlund, ordf. för valforskningskonsortiet, Åbo Akademi, tfn 050 4 096 409, [email protected]
Professor Åsa von Schoultz, Helsingfors universitet, tfn 050 3035686, [email protected]
Docent Sami Borg, Tammerfors universitet, tfn 050 345 0811, [email protected]
Docent Hanna Wass, Helsingfors universitet, tfn 050 448 4399, [email protected]
Professor Elina Kestilä-Kekkonen, Åbo universitet, tfn 045 633 5464, [email protected]
Professor Kim Strandberg, Åbo Akademi, tfn 046 9216595, [email protected]