Språkberättelsen beskriver hur de språkliga rättigheterna tillgodoses
Statsrådet har i dag beslutat att lämna regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2021 till riksdagen. I språkberättelsen som sammanställs en gång per valperiod ingår aktuell information om språkförhållandena i Finland, strukturerna som stöder de språkliga rättigheterna samt vilka konsekvenser förändringar inom förvaltningen har för olika språkgrupper.
Centrala teman i språkberättelsen 2021 är digitalisering och tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna i undervisningen, hos polisen, i räddningsväsendet och i nödcentralsverksamheten. I berättelsen ingår också en bedömning av hur de språkliga rättigheterna tillgodoses när offentliga uppgifter är utlagda på enskilda aktörer.
- De språkliga rättigheterna är grundläggande fri- och rättigheter och de tryggas väl i lag. Det finns dock brister i det praktiska tillgodoseendet av dessa rättigheter. För att tillgodose de språkliga rättigheterna finns det behov av att öka medvetenheten om dem, ändra attityderna, utöka antalet språkkunnig personal och se till att tjänster ordnas på olika språk, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.
- Centrala frågor i språkberättelsen är skillnaderna mellan finsk- och svenskspråkig service samt tillhandahållandet av tolkningstjänster och hur tjänsterna fungerar. Tryggandet av de språkliga rättigheterna bör beaktas redan när verksamheten planeras så att de förverkligas som en del av den normala serviceprocessen, fortsätter minister Henriksson.
Kartläggning av behoven och god planering av tjänsterna ses i språkberättelsen som centrala åtgärder för att trygga tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna.
Enligt språkberättelsen finns det skäl att i timfördelningen i grundskolan öka antalet timmar i modersmål och litteratur så att undervisningen mer än för närvarande betonar färdigheterna i att skriva på allmänspråk. Den svenskspråkiga utbildningen utvecklas på ett målinriktat sätt på alla utbildningsstadier och samtidigt med den finskspråkiga utbildningen. Inom den grundläggande utbildningen är det viktigt att öka tillgången speciellt på samiskspråkig personal och att utvidga distansundervisningen. Det är fortfarande viktigt att fästa uppmärksamhet vid teckenspråkiga barn i småbarnspedagogiken, undervisningen och i utvecklingen av dessa.
Enligt språkberättelsen är den svenskspråkiga påbyggnadsutbildningen och specialutbildningen samt utbudet av nätutbildningar på svenska för poliser inte på tillräcklig nivå för att säkerställa lika utbildning inom polisorganisationen. När det gäller digitalisering konstateras det att det är på statsförvaltningens ansvar att se till att de språkliga rättigheterna beaktas i de offentliga digitala tjänsterna och att tjänsterna är tillgängliga på olika språk. I framtiden är det också viktigt att bedöma social- och hälsovårdsreformens konsekvenser för det praktiska tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna inom social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna.
Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2021
Ytterligare information:
Linda Lindholm, specialsakkunnig, tfn 0295 150051, [email protected]