Delegationen för medborgarsamhällspolitik informerar
Utredning: Beslutsfattarna har en större vilja att förbättra civilsamhällesorganisationernas verksamhetsmöjligheter

Civilsamhällesorganisationerna ses som betydande serviceproducenter som stöder samhället, framgår av en färsk utredning som delegationen för medborgarsamhällspolitik (KANE), Fingo rf, SOSTE rf och Ansvarsfullt Donerande rf har låtit beställa. I det kommande regeringsprogrammet ska målsättningen vara att förbättra situationen för civilsamhällesorganisationerna. Det här konstaterar 90 procent av de riksdagsledamöter, partisekreterare och tjänstemän vid ministerier som intervjuats för undersökningen. Antalet respondenter som är av denna åsikt har ökat med åtta procentenheter jämfört med rapporten för fyra år sedan.

Civilsamhällsorganisationernas verksamhet anses ha en större betydelse för det finländska samhället än tidigare. Respondenterna anser att organisationerna är ett fundament för det demokratiska samhället, och deras roll som producenter av tjänster och verksamhet med låg tröskel blir allt viktigare. Civilsamhällsorganisationerna erbjuder också människor möjligheter att delta och påverka, och frivilligverksamhet stöder på många sätt den sociala välfärden. 

I början av 2024 övergår man till en ny modell för den offentliga finansieringen av organisationerna. Hälften av respondenterna (50 %) anser att nivån på statsunderstöden bör bibehållas oberoende av situationen i fråga om skatteinkomster eller statsbolagens vinster. Riksdagsledamöterna är starkare av denna åsikt än de övriga respondenterna. Däremot anser över två av fem (45 %) respondenter att nivån på statsunderstöden bör sänkas om skatteinkomsterna eller statsbolagens vinster minskar. I framtiden är det viktigt, men utmanande, att säkerställa att statsunderstöden till civilsamhällesorganisationerna är förutsägbara på lång sikt och att de fortsätter över valperioderna. Det parlamentariska samarbetet framhävdes i alla svarsgruppers svar.

– Jag är glad över att beslutsfattarna ser organisationernas roll som allt viktigare i vårt samhälle. Det vore bra om detta konkret skulle synas i skyddet av autonomin, säkerställandet av möjligheterna att delta vid rätt tidpunkt och i den offentliga finansiering som organisationerna har tillgång till. Detta är en central fråga med tanke på organisationernas framtid, säger ordföranden för delegationen för medborgarsamhällspolitik, generalsekreteraren för Finlands Röda Kors Kristiina Kumpula. 

Respondenterna anser att den offentliga förvaltningens roll är rätt viktig när det gäller att utveckla medborgarnas och företagens donationskultur. Kommunikation och ett ökat samarbete mellan olika aktörer ses som de viktigaste metoderna. Dessutom anser ungefär hälften av respondenterna att det är viktigt att utvidga rätten till skatteavdrag för donationer.  

– Utvecklingstrenden för den offentliga finansieringen som är avsedd för allmännyttig verksamhet oroar organisationerna. Därför är det ytterst viktigt att det med så snabb tidtabell som möjligt skapas sporrande verktyg för att bredda organisationernas finansiella bas och utveckla finansieringen, konstaterar Pia Tornikoski, generalsekreterare för Ansvarsfullt donerande rf. 

Betydelsen av samarbete och organisationernas autonomi upplevs öka

Nästan alla respondenter anser det vara mycket eller ganska viktigt att myndigheterna i utvecklingen av statsunderstödsverksamheten förenhetligar och förtydligar sin understödspraxis och minskar byråkratin i ansöknings- och rapporteringsprocesserna. Respondenterna understöder mycket enhälligt att myndigheterna i samarbete med organisationerna fastställer kriterier för bland annat bedömning och ansvarsfullhet. Största delen av dem som besvarade enkäten betonar organisationernas autonomi: organisationerna bör kunna fatta självständiga beslut utan att finansiären eller en utomstående aktör påverkar frågor som gäller organisationens verksamhet och mål.

– Utredningen beskriver hur förväntningarna som riktas mot organisationsfältet har förändrats. Praktiskt taget alla som svarade på enkäten ser organisationerna som viktiga, men gränsdragningarna mellan olika sektorer håller på att luckras upp. Det ömsesidiga samarbetet mellan organisationerna, den offentliga sektorn och den privata sektorn kommer att framhävas, säger Ilmari Nalbantoglu som är direktör för påverkansarbetet vid Fingo.
 
Undersökningen genomfördes av Taloustutkimus under tidsperioden 29.11.2022–31.1.2023. Sammanlagt 42 riksdagsledamöter, partisekreterare och tjänstemän vid ministerier intervjuades för undersökningen. Undersökningen har tidigare genomförts 2014 och 2018, men innehållet och antalet intervjuade skiljer sig från denna undersökning, så en jämförelse är inte möjlig till alla delar.

Delegationen för medborgarsamhällspolitik (KANE), som finns i anslutning till justitieministeriet har till uppgift att främja växelverkan mellan det civila samhället och myndigheterna samt att förbättra det civila samhällets verksamhetsförutsättningar. Delegationen består av företrädare för det civila samhället, forskning, näringsliv, ministerier och andra myndigheter.

Ytterligare information:
 
Fingo ry 
Ilmari Nalbantoglu, direktör (tf), påverkansarbete, tfn 050 5741112

Delegationen för medborgarsamhällspolitik (KANE)
Maria Wakeham-Hartonen, generalsekreterare, tfn 0295 150416

SOSTE Finlands social och hälsa rf 
Ari Inkinen, specialsakkunnig, tfn 0400 411690

Ansvarsfullt donerande Vala rf    
Tessa Robertsson, kommunikations- och påverkanskoordinator, tfn 050 4119912