Ett förslag till ändring av lagstiftning som gäller användning av biometriska uppgifter inom brottsbekämpningen har sänts på remiss
Inrikesministeriet har sänt ett förslag till ändring av lagstiftning som gäller biometriska uppgifter i polisens och Migrationsverkets register på remiss. Ett mål i regeringsprogrammet är att stärka brottsbekämpningen och förbättra förutsättningarna för användning av biometri inom brottsbekämpning och brottsförebyggande. Biometriska uppgifter ska kunna användas i större utsträckning än för närvarande i synnerhet vid bekämpningen av de allvarligaste brotten. Utlåtandena ska lämnas in senast den 17 mars 2025.
Det föreslås att regleringen ändras så att biometriska uppgifter får användas bland annat för att förhindra betydande fara för någons liv, hälsa eller frihet och för att förebygga, avslöja och utreda de allvarligaste brotten. I polisuppgifter kan dessutom i begränsad utsträckning användas enskilda uppgifter för att utreda identiteten, om en person inte kan identifieras på ett tillförlitligt sätt med hjälp av andra uppgifter.
Med biometriska uppgifter avses personuppgifter som fåtts genom teknisk behandling och som möjliggör identifieringen av en person, till exempel ansiktsbilder och fingeravtrycksuppgifter. De föreslagna ändringarna gäller biometriska uppgifter i polisens passregister och identitetskortsregister samt biometriska uppgifter om utlänningar i polisens och Migrationsverkets register.
Polisen får inte rätt till nya uppgifter, utan det är fråga om att användningsändamålet för de uppgifter som redan innehas av polisen ändras. Uppgifterna kan användas som jämförelsematerial till exempel vid utredning av vissa allvarliga brott, såsom dödligt våld och allvarliga vålds- och sexualbrott.
Målet är att stärka brottsbekämpningen
De föreslagna lagändringarna förbättrar förundersökningsmyndigheternas möjligheter att identifiera brottsmisstänkta och brottsoffer. Användningen av fingeravtrycksuppgifter och automatisk jämförelse av ansiktsbilder gör det möjligt att identifiera en person tillförlitligare än andra metoder.
Nyttan med de biometriska uppgifterna i passregistret och identitetskortsregistret framhävs särskilt när det gäller att förebygga, avslöja och utreda de allvarligaste brotten. Betydelsen av till exempel bild- och videodata har ökat vid utredningen av brott i och med att samhället har digitaliserats.
Enligt förslaget ska biometriska uppgifter kunna lämnas ut också till andra förundersökningsmyndigheter och Schengens informationssystem. Skyddspolisen och Försvarsmakten kan dessutom få uppgifter i situationer där det är fråga om verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.
Användningen av biometriska uppgifter regleras noggrant
Fingeravtryck och andra biometriska uppgifter är känsliga personuppgifter. I propositionen föreskrivs det exakt och detaljerat om förutsättningarna och förfarandena för behandlingen i olika situationer.
Till exempel möjligheten att använda uppgifterna inom brottsbekämpning begränsas till specificerade allvarliga brott. Användningen av uppgifterna förutsätter begäran av en anhållningsberättigad tjänsteman eller en polisman som hör till befälet vid Skyddspolisen. Jämförelser kan göras endast av Centralkriminalpolisen, som före jämförelsen kontrollerar att begäran är lagenlig och att förutsättningarna uppfylls. Dessutom bör man alltid försäkra sig om att personen inte kan identifieras med hjälp av andra uppgifter som innehas av polisen.
Mer information:
Suvi Pato-Oja, specialsakkunnig, tfn 0295 488 379, [email protected]
Katriina Laitinen, lagstiftningsdirektör, tfn 0295 488 559, [email protected]