Hoppa till innehåll

Översikt över migrationen till EU-området och Finland 1/2023

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 4.8.2023 12.08
Nyhet

Sammandrag: Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter. Till följd av kriget finns det för närvarande cirka fyra miljoner ukrainare som beviljats tillfälligt skydd i Europeiska unionens medlemsstater. Även den övriga migrationen till EU-området ökar. Både antalet asylansökningar som lämnas in inom EU-området och den irreguljära migrationen till EU-området ökar. För närvarande är trycket störst på rutten över centrala Medelhavet från Tunisien och Libyen till Italien. Läget i Medelhavsområdet har hittills haft begränsad inverkan på Finland. Antalet asylansökningar som lämnas in i Finland minskar jämfört med 2022. Till Finland flyttar man framför allt på grund av arbete eller studier.

Migrationen till EU-området ökar 

Rysslands anfallskrig i Ukraina, som inleddes i februari 2022, orsakade en omfattande flyktingvåg i Europa som fortfarande pågår. För närvarande har cirka fyra miljoner ukrainare som ansökt om tillfälligt skydd registrerat sig i EU-området. 

Siffran: Asylansökningar som lämnats in i EU-länderna 2014-2023

Samtidigt har också den övriga migrationen till EU-området börjat öka. År 2022 lämnades nästan en miljon asylansökningar in i Europeiska unionen, vilket är det största antalet sedan 2016. I år har ökningen fortsatt. Fram till slutet av maj hade 32 procent fler asylansökningar lämnats in än under motsvarande period i fjol. Största delen av de asylsökande kom från Syrien, Afghanistan, Turkiet och Venezuela. Flest ansökningar lämnades in i Tyskland, Spanien, Frankrike och Italien. Antalet ansökningar har ökat särskilt i Tyskland. 

Den växande migrationen i kombination med det ökade antalet flyktingar till följd av kriget i Ukraina har lett till att mottagningssystemen i flera EU-länder är mycket belastade för närvarande.
Det finns flera bakomliggande orsaker till att migrationen ökar, bland annat förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön i Europas närområden, att trafiken har ökat kraftigt efter att restriktionerna i samband med covid-19-pandemin upphört samt att smugglingsorganisationerna är aktiva på flera rutter. Grundorsakerna till att man lämnar sitt hemland – krig, svaga regimer, extrem fattigdom, miljö- och klimatförändringar samt befolkningstillväxt – är desamma. 

Rörelsen ökar särskilt i centrala Medelhavet 

Även den irreguljära migrationen till EU-området har fortsatt att öka i år. Enligt Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex har antalet personer som anlänt ökat med 10 procent i januari–juni 2023 jämfört med motsvarande period i fjol. Sammanlagt har cirka 132 000 inresor observerats.

För närvarande sker illegala inresor särskilt på rutten över centrala Medelhavet från Tunisien och Libyen till Italien. Cirka hälften av inresorna till EU-området upptäcks på denna rutt. Samtidigt som antalet per-soner som ger sig av ökar, har också antalet förödande olyckor på rutten ökat. Enligt UNHCR har totalt nästan 2 000 personer som försökt komma till EU dött eller försvunnit i Medelhavet i år.

När det gäller Tunisien har de grundläggande orsakerna till att människor lämnar landet att göra med politisk instabilitet, försämrad ekonomisk situation och hårdare attityder gentemot invandrare från andra länder. För närvarande är det framför allt medborgare från Elfenbenskusten, Egypten och Guinea som lämnar Tunisien. I mitten av juli enades EU och Tunisien om ett strategiskt och omfattande partnerskap som bland annat syftar till att förhindra irreguljär migration från Tunisien till EU. Avsikten är att öka samarbetet bland annat vid sök- och räddningsinsatser och i kampen mot människosmugglare. 

I Libyen beror den ökade migrationen bland annat på att de organiserade nätverken för människosmuggling aktiverats på nytt. Nätverken fungerar mycket effektivt och de libyska myndigheterna har begränsad förmåga att påverka deras verksamhet. Antalet människor som ger sig av har ökat i synnerhet i de östra delarna av Libyen som inte kontrolleras av förvaltningen i Tripoli, som stöds av det internationella samfundet. Det är mycket sannolikt att antalet personer som ger sig av kommer att öka ytterligare under sommaren. 

Läget i Sudan har hittills inte märkts i antalet människor som söker sig till EU. Antalet internflyktingar ökar dock, liksom migrationen till grannländerna, särskilt till Egypten och Tchad. 
På de andra huvudsakliga rutterna för inresor, till exempel på rutterna över östra och västra Medelhavet och västra Balkan, har antalet minskat. 

Situationen vid Belarus gränser mot Polen, Litauen och Lettland har hållits relativt stabil sedan 2021, då Belarus aktivt försökte styra migrationsströmmar till EU-området. I år har dock invandringstrycket ökat igen, särskilt vid gränsen mot Polen. Även sekundär förflyttning från Belarus via Lettland, Litauen och Polen till Tyskland har ökat. Instrumentaliseringen av migration vid gränsen är ett bestående hot. Vid EU:s gränser mot Ryssland (inkl. Finland) har situationen hittills varit lugn.

Till Finland flyttar man på grund av arbete, studier eller familj 

Största delen av migrationen till Finland sker på grund av arbete, studier och familj. Antalet uppehållstillstånd som beviljats personer som lagligen anlänt till landet var oförändrat under hela 2010-talet, då beslut fattades om cirka 30 000 personer årligen. Efter en nedgång orsakad av covid-19-pandemin har antalet positiva beslut börjat öka i snabb takt. Den vanligaste orsaken till ett positivt beslut om uppehållstillstånd är arbete. År 2022 fattades sammanlagt 51 300 positiva beslut om uppehållstillstånd.  Det totala antalet ansökningar om uppehållstillstånd har hållit sig på en hög nivå också i år. 

Siffran: Asylansökningar som lämnats in i Finlad 2014-2023

Den ökade irreguljära migrationen till EU-området har hittills haft begränsad inverkan på Finland. Situat-ionen är densamma i de övriga nordiska länderna.

Siffran: Medborgarskap bland asylsökande i Finland 2023.

År 2022 sökte sammanlagt cirka 5 800 personer asyl i Finland. De sökandes profil avvek tydligt från tidigare år. Den största gruppen sökande var ukrainare som sammanlagt lämnade in cirka 1 800 ansökningar. De flesta av dessa ukrainare sökte asyl innan direktivet om tillfälligt skydd aktiverades, och senare lämnade de in en ansökan om tillfälligt skydd. Ett annat särdrag var det ökade antalet asylansökningar från ryska medborgare särskilt efter den allmänna mobiliseringen, som utlystes i september. Under året lämnade ryssar in sammanlagt cirka 1 200 asylansökningar, medan antalet under tidigare år har varit cirka 400–500. Av alla ansökningar var totalt cirka 900 nya ansökningar. 

I år har antalet ansökningar jämnats ut och i synnerhet antalet asylansökningar som lämnats in av ryska medborgare har minskat. Under januari–juni lämnades in sammanlagt 2 070 ansökningar, av vilka 449 var nya ansökningar. De största grupperna som söker asyl är för närvarande personer från Irak, Somalia och Ryssland. Antalet asylsökande påverkas bland annat av det migrationstryck som riktas mot EU-området, läget i de centrala ursprungs- och transitländerna, kontrollen av EU-områdets yttre gränser, den tillfälliga kontrollen vid de inre gränserna i vissa EU-medlemsländer, utvecklingen av läget i Ryssland och de ryska gränsmyndigheternas verksamhet samt de nationella migrations- och asylpolitiska riktlinjerna i de övriga nordiska länderna och de största mottagarländerna (Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien).

Långsam inledning på ukrainarnas övergång till kommunerna

Den 4 mars 2022 införde Europeiska unionen för första gången ett system för tillfälligt skydd. Det gör det möjligt för personer som flyr från Ukraina att få tillfälligt skydd utan asylförfarande. I Finland har sammanlagt cirka 60 000 ukrainare lämnat in en ansökan om tillfälligt skydd (läget den 25 juli). I år har cirka 13 500 ansökningar lämnats in. Antalet ansökningar minskade i början av året, men började öka något igen i maj. Ökningen förklaras i första hand av ansökningar från ukrainare som kommit till Finland som säsongsarbetare.

För närvarande är cirka 41 000 ukrainare inskrivna i mottagningssystemet. Cirka 17 000 ukrainare har lämnat systemet, av vilka cirka 4 400 på grund av flyttning till kommunen. Resten har sannolikt lämnat landet. De flesta av dem har antingen återvänt till Ukraina eller rest till något annat EU-land.

Ukrainare fortsätter ansöka om hemkommun i måttlig takt. Hittills har cirka 9 000 personer som beviljats tillfälligt skydd fått en hemkommun. Som det konstaterats ovan har 4 400 ukrainare övergått till kommunerna. Cirka 35 500 personer som söker tillfälligt skydd har rätt att ansöka om hemkommun och övergå till en kommun under 2023.

Det tillfälliga skyddet enligt EU-direktivet gäller för närvarande fram till den 4 mars 2024 och upphör senast i mars 2025. På EU-nivå söker man som bäst en enhetlig lösning för förlängning av tillstånden för tillfälligt skydd för att undvika onödig rörlighet mellan länderna och för att inte belasta asylsystemet.

Enligt Migrationsverkets framsynsnätverk beräknas ukrainare i år lämna in 20 000–30 000 ansökningar om tillfälligt skydd i Finland. Uppskattningen uppdateras igen i augusti. Antalet sökande påverkas bland annat av krigets varaktighet och omfattning, utvecklingen av det humanitära läget i Ukraina, belastningen på mottagningskapaciteten i andra medlemsländer och den eventuella rörelse mellan EU-länderna som detta orsakar bland ukrainare.