Finland betonar åtgärder för att främja jämställdhet vid civil krishantering

Finland är världskänt för sitt kunnande i civil krishantering. Nästan hälften av dem som professionellt arbetar med civil krishantering är anställda inom inrikesministeriets förvaltningsområde. Styrkan i Finlands arbete för civil krishantering är att det bygger på att främja jämställdhet och ett integrerat arbetssätt där man genom samarbete med olika aktörer strävar efter att skapa stabilitet inom konfliktområdet.

Sydsudan är världens yngsta stat som under sin korta historia har lidit av inbördeskrig, våldsamheter och fattigdom. Hälften av befolkningen i landet, som blev självständigt 2011, bor på flyktingläger i Sydsudan eller i grannstaterna. Den bräckliga statens ostabila läge tar sig uttryck i politiskt våld, brottslighet och människosmuggling.

– Krishanteringscentret har hittills sänt ut 13 experter inom civil krishantering till FN:s fredsbevarande insats i Sydsudan. Enligt sitt mandat ska UNMISS-insatsen stödja uppbyggnaden av den nya staten samt sörja för människorättsrapporteringen och skyddet av civilbefolkningen till följd av inbördeskriget som började år 2013, säger Tiina Ehrnrooth som är specialsakkunnig vid inrikesministeriet.

En liten stormakt i krishantering

I förhållande till folkmängden kan Finland anses vara en stormakt i civil krishantering. Under årens lopp har 549 finländare deltagit i insatser som samordnats bl.a. av EU, OSSE, FN och koalitionen mot ISIL. För tillfället är nästan 40 procent av de finländska experterna inom civil krishantering kvinnor. I andra europeiska länder är andelen kvinnor i dessa uppgifter cirka 20 procent.

Finland har varit en föregångare också när det gäller att rota ut våld mot kvinnor och barn och sexuell brottlighet inom krisområden. I början av år 2017 sände Finland en grupp av poliser till Sydsudan. Gruppen har till uppgift att utveckla förfaranden som främjar jämställdheten mellan könen. Gruppen ska också främja åtgärder för att stödja kvinnor och kvinnliga poliser.

– Ett team som specialiserat sig på detta tema är något helt nytt inom FN:s fredsbevarande insatser. Som resultat av gruppens arbete kommer fem sydsudanska poliser med liknande uppgifter på studiebesök till Finland i september, berättar Ehrnrooth.

En helhet som är större än summan av delarna

Förutom att införa ett integrerat arbetssätt har Finland som mål att lyfta fram sambandet mellan den interna och externa säkerheten i arbetet som görs inom konfliktområdena. Till detta hör att utveckla verksamheten mellan EU:s krishantering och utvecklingssamarbetet samt samarbetet mellan myndigheter som ansvarar för den inre säkerheten inom EU. Nya slags nätverk skapas också mellan de inhemska krishanteringsaktörerna.

– Krishanteringscentret som lyder under inrikesministeriet, försvarsmaktens internationella centrum FINCENT och Polisyrkeshögskolan genomför i ett gemensamt projekt för att utveckla samarbetet mellan olika krishanteringscentrum. Projektet ska vara klart i september 2018 och målet är att skapa konkreta helhetsbetonade verksamhetsmodeller och ett samarbete som ger ett genuint mervärde för alla parter, säger Ehrnrooth.

Med civil krishantering avses internationella organisationers insatser som syftar till att öka stabiliteten i länder som drabbats av olika slags kriser och hindra att ett kaotiskt tillstånd sprids ut på ett större område. Civil krishantering kan också beskrivas som arbete för att bygga en bro mellan säkerhetssamarbete och utveckling för att skapa bestående fred och stabilitet i samhället. Genom att stabilisera förhållandena inom ett konfliktområde kan man också minska okontrollerade flyttningsrörelser och spridning av brottslighet och terrorism. En framgångsrik civil krishantering utomlands kan därigenom förbättra även Finlands säkerhet.

Nya åtaganden för EU-länderna

EU:s civila krishantering är i år ett av rådets utvecklingsmål och nya politiska riktlinjer för verksamheten förväntas före slutet av året. Civil krishantering på EU-nivå ska utvecklas i en riktning där medlemsstaterna åtar sig till att skicka en viss kvot av experter till krisområdena. Ändringen kommer att medföra nya krav även för beredskapen i hemlandet.

– Problemet med EU:s civila krishanteringsinsatser är att medlemsstaterna inte skickar tillräckligt med experter och en del av uppgifterna blir vakanta. Den nya modellen ska basera sig på ett system där Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna kommer överens om konkreta åtaganden för att åtgärda bristen på resurser, berättar Ehrnrooth.

Målet är att sända ut finländare till ledningsuppgifter

Kauko Aaltomaa, som tidigare varit chef för inrikesministeriets polisavdelning, leder för närvarande EU:s civila krishanteringsinsats i Palestinska området. EUPOL COPPS-insatsen syftar till att stödja den palestinska myndigheten, rättsväsendet och polisen i att skapa ett myndighetssystem som bygger på rättsstatsprincipen och internationella standarder.
Det är aldrig någon självklarhet att bli vald till höga positioner inom den civila krishanteringen, hur kompetent kandidaten som föreslås till uppgiften än är. Förutom bakgrundsarbete behövs också lobbning. Utöver sökandens kompetens påverkas avgörandet även av balansen mellan medlemsstaterna i insatsen i fråga. Många av de stora medlemsstaterna, såsom Tyskland och Frankrike, har också ett stort inflytande.

Trots att Finland är ett så litet land har vi haft utmärkt framgång vid tillsättandet av chefsposter i EU:s och OSSE:s insatser. Finland, den lilla giganten inom civil krishantering, har i bästa fall vid samma tidpunkt haft chefspositioner i fyra av totalt 20 pågående insatser. Enligt Ehrnrooth är det följande målet att få en uppgift som poliskommendör även i en FN-insats.

– Det är under arbete. Mycket beror på hur vi lyckas locka poliser som gjort sin karriär i Finland att söka sig till dessa uppgifter. Aaltomaa är ett bra exempel på detta och fler önskas söka sig till denna karriär, säger Ehrnrooth som svarar för rekryteringen till höga uppgifter inom civil krishantering.

Vid den internationella enhetens ansvarsområde för civila krishantering arbetar också konsultativ tjänsteman Minna Hulkkonen och specialsakkunnig Vesa Kotilainen. Den utstationerade nationella experten Antti Häikiö, som är tjänstledig från sin tjänst som konsultativ tjänsteman, arbetar med frågor som gäller civil krishantering vid Europeiska utrikestjänsten i Bryssel.

Om du vill ha information om lediga uppgifter till din e-postadress kan du anmäla dig till Krishanteringscentrets e-postlista.

Mer om Finlands deltagande i civil krishantering.

Ytterligare upplysningar:

Tiina Ehrnrooth, specialsakkunnig, tfn 0295 488 277, [email protected]

Kauko Aaltomaa, Head of EUPOL COPPS Mission, [email protected]