Arbets- och näringsministeriets analys: År 2023 skapades cirka 258 000 nya arbetstillfällen
År 2023 skapades färre nya arbetstillfällen än året innan, men arbetsgivarna fann bättre lämpade arbetstagare för dem än tidigare. Således skapades lika många nya arbetstillfällen 2022–2023.
Av branscherna sökte hälso- och socialtjänsterna, handelsbranschen, industrin och utbildningsbranschen kvantitativt sett arbetskraft för nya jobb. När mängden arbetskraft som söktes till nya arbetsplatser ställs i relation till de sysselsatta i branschen, söktes mest arbetskraft inom konstbranschen och minst inom den offentliga förvaltningen.
Över 60 000 jobb tillsattes inte på grund av arbetskraftsbrist
Arbetsgivare rekryterar arbetskraft av tre orsaker. För det första för att ersätta avgångar såsom personer som går i pension. För det andra på grund av omsättningen, dvs. att de sysselsatta byter jobb. Den tredje orsaken till rekrytering är att tillsätta ett nytt jobb som inte fanns på verksamhetsstället vid tidpunkten för rekryteringen.
I största delen av de nya jobben var det fråga om att öka antalet anställda till redan befintliga uppgifter. En klart mindre del var helt nya uppgifter.
Rekryteringen var mer omfattande för att ersätta avgång och omsättning av arbetskraften. Totalt söktes 325 000 personer till sådana jobb, medan antalet sökande till nya jobb var cirka 288 000. Allt som allt sökte verksamhetsställena över 613 000 personer, men arbetskraftsbristen förhindrade en del av rekryteringarna. Arbetskraftsbristen uppgick till cirka 63 600 personer, dvs. så många jobb kunde slutligen inte tillsättas.
Mer arbetskraft behövs inom social- och hälsovårdstjänsterna
Arbetskraftsbristens andel i förhållande till sysselsättningen inom branschen var störst inom social- och hälsovårdstjänsterna, där den var över 5 procent, samt inom hotell- och restaurangbranschen, där den var 5 procent. Inom alla andra branscher var arbetskraftsbristen klart mindre.
Nya jobb uppstår vanligen vid företags verksamhetsställen som är tillväxtorienterade, där det finns utländsk arbetskraft och där arbetskraften varierar med över 10 procent per år.
De viktigaste sökkanalerna för att tillsätta nya jobb är sociala medier, inofficiella personkontakter och arbets- och näringstjänster. Arbetsgivarna använder fortfarande ganska många ineffektiva rekryteringskanaler när de söker arbetskraft. Sådana är till exempel de egna webbsidorna och den egna personalen.
Ovan nämnda uppgifter framgår av arbets- och näringsministeriets färska analys. Analysen baserar sig på Statistikcentralens representativa material om verksamhetsställen som gäller anskaffning av arbetskraft.
Mer information:
Heikki Räisänen, forskningsdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7118