Betydelsen av samarbete framhävdes vid startevenemanget för aktörer som deltar i kommunförsök med sysselsättning

Kommunförsöken med sysselsättning inleds den 1 mars 2021. Ungefär 230 000 nuvarande kunder vid arbets- och näringsbyråerna kommer i kommunförsöken med sysselsättning att omfattas av de tjänster som kommunerna ska ansvara för. Arbets- och näringsministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter och Kommunförbundet ordnade ett startevenemang för aktörerna inom kommunförsöket den 9 december. Dagens tema var i synnerhet kollegialt lärande, ömsesidig sparring och ömsesidigt samarbete mellan försöken, utvärderingsinformation som ska produceras i försöken samt utnyttjande av information som stöd för att försöken ska lyckas.

Kommunförsöken med sysselsättning har som mål att på ett effektivare sätt främja att arbetslösa arbetssökande får arbete och att de styrs till utbildning. Kommunförsöken ska också ta fram nya lösningar för att säkerställa tillgången till kompetent arbetskraft. I kommunförsöken görs pilotförsök med en modell där man genom att sammanslå kommunernas och statens sysselsättningsservice söker bästa praxis som grund för framtida servicestrukturer.

Riksdagsbehandlingen av lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen pågår fortfarande, men beredningen är i full gång. Över 380 försöksaktörer från försökskommunerna, arbets- och näringstjänsterna, FPA, statens regionförvaltning, landskapsförbunden, Kommunförbundet, ministerierna och andra referensgrupper samlades till ett gemensamt startevenemang via webben.

Arbetsminister Tuula Haatainen öppnade evenemanget.

– Vid omställningar är personalen och personalens sakkunskap våra viktigaste resurser och framgångsfaktorer. När vi arbetar tillsammans för samma mål är vi starkast, sade minister Haatainen.

På grund av coronapandemin inleds kommunförsöken i en annan miljö än det ursprungligen var tänkt.

– Inledandet av kommunförsöken är ett tecken på att den finländska förvaltningen kan reformera sig till och med i dessa exceptionella tider. Att vi nu genomför det här, trots att det finns många akuta uppgifter på agendan på grund av coronakrisen, är något som vi har all orsak att vara särskilt stolta över, sade minister Haatainen.

Uppföljning och utvärdering utnyttjas som stöd för att försöken ska lyckas

Vid evenemanget berättade informationsförvaltningsdirektören för närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter Heikki Heikkilä för deltagarna om den information som finns som stöd för kommunförsöken och hur den kan användas och utnyttjas i försöken.

Santtu Sundvall, specialsakkunig vid arbets- och näringsministeriet, gick igenom hur man utvärderar kommunförsökets framgång och grunderna för utvärderingsundersökningen av försöket. Ansökningstiden för utvärderingsundersökningen för forskare pågår som bäst. Undersökningsarbetet inleds i februari strax innan kommunförsöken inleds. Då förbereder sig forskarna på undersökningsuppdraget och inleder bland annat arbetet med att utreda regionala kontexter. Den första lägesrapporten om kommunförsöken fås hösten 2021. 

Samarbetet intensifieras ytterligare i takt med att förberedelserna framskrider

Efter arbetsministerns hälsning och de inledande anförandena delades deltagarna in i mindre grupper för att diskutera teman som hade valts med tanke på kollegialt lärande och den ömsesidiga sparringen och det ömsesidiga samarbetet inom försöken. I den avslutande diskussionen summerades resultaten av grupparbetet och lyftes det fram ett behov av att ytterligare öka den gemensamma dialogen och samarbetet.

I slutanförandet vid evenemanget lyfte arbets- och näringsministeriets överdirektör, avdelningschef Marja-Riitta Pihlman fram betydelsen av kundperspektiv, ett partnerskap som baserar sig på förtroende, delaktighet och skapande av en ny gemensam arbetskultur i kommunförsöken.

– Med tanke på att försöket ska lyckas är det viktigt att aktörerna har gemensamma mål som kan höja sysselsättningsgraden och en gemensam förståelse för målen. Genom ett gott ledarskap kan vi bygga upp en gemensam arbetskultur och stödja det kollegiala lärandet, sade överdirektör Pihlman.

Presentationsmaterialet finns på arbets- och näringsministeriets webbplats (på finska).

Ytterligare information:

Tanja Ståhlberg, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7025, tanja.stahlberg(at)tem.fi