Covid-19-pandemin förnyar arbetsmarknaden effektivast

Trots att pandemin fick ner oss på golvet, håller vi på att komma på fötter igen ganska snabbt. Det är lugnande att läsa sysselsättningsöversikten för november som visar att vi börjar få bukt med arbetslösheten. Såväl antalet arbetslösa arbetssökande som långtidsarbetslösa sjunker samtidigt som antalet lediga arbetsplatser ökar, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen.

Det ser ut som att covid-19-pandemin har lyckats förändra arbetsmarknaden snabbare och effektivare än någon regering hittills. Pandemin har naturligtvis medfört ändringar också på andra områden än på arbetsmarknaden. Också på arbetsmarknaden är endast en del av förändringarna direkta konsekvenser av pandemin och förändringarna beror i regel på att arbets- och produktionssätten och konsumtionsvanorna förändras och därigenom påverkar hela näringslivsstrukturen.

Covid-19-pandemin är fortfarande nummer ett på agendan för dem som beslutar om den monetära och finansiella politiken, för att inte tala om hälso- och sjukvården eller läkemedelsindustrin. Det återstår att se om pandemin fortsätter att driva med oss ännu länge eller är vi kapabla att knäcka viruset, såsom i finanskrisen när vi med hjälp av reglering satte stopp på den okontrollerade utlåningen. 

De konsekvenser som pandemin haft för arbetsmarknaden är nödvändigtvis inte dåliga. En så här snabb förändring av arbetssätten, såsom att övergå till distans- och hybridarbete, och att använda allt mer teknik i produktionen och tjänsterna är exempel på konsekvenser som i flesta fall har ökat arbetskraftens produktivitet och företagens lönsamhet. Distansarbete bidrar också till att uppnå klimatmålen. Det har inte heller inträffat så många trafikolyckor som tidigare.

Visst har ett så mikroskopiskt litet virus fått stora konsekvenser för hela samhället och världen.  

Ut ur krisen    

De restriktioner som riktat sig till turistföretag och andra företag som säljer personliga tjänster har rört om på arbetsmarknaden ytterligare. Dessa branscher har varit tvungna att permittera och säga upp folk. Även andra branscher har fått se över personalbehovet när till exempel kvartersbutikerna plötsligt förlorade sina kunder. 

För vissa branscher går det visserligen bättre än någonsin. En K-formad återhämtningskurva är uppenbar, men besynnerlig. 

Barometrarna visar att den dåliga tillgången till mellanprodukter är den vanligaste orsaken till att produktionen strular, men brist på arbetskraft och minskad efterfrågan är tyvärr också bidragande orsaker. Bristen på arbetskraft låter ologisk eftersom antalet arbetslösa arbetssökande fortfarande är högt just inom de branscher som också har lediga arbetsplatser.  

Samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn tacklar arbetslösheten

Trots att pandemin fick ner oss på golvet, håller vi på att komma på fötter igen ganska snabbt. Det är lugnande att läsa Sysselsättningsöversikten för november som visar att vi börjar få bukt med arbetslösheten. Såväl antalet arbetslösa arbetssökande som långtidsarbetslösa sjunker samtidigt som antalet lediga arbetsplatser ökar. 

Ett stort tack för detta går till arbets- och näringsbyråerna och kommunerna som med framgång samarbetar med företag och privata arbetsförmedlare. Byråerna har tagit över HR-rollen i små och medelstora företag som kämpar med arbetskraftsbristen. Närings-, trafik- och miljöcen-tralerna hjälper bland annat med rekryteringen av utländska arbetstagare. Enligt vad jag hört har även kommunernas sysselsättningstjänster och privata arbetsförmedlingstjänster samarbetat framgångsrikt.   
 
Covid-19-pandemin har väl också påskyndat planerna om ökade investeringar i forskning och utveckling. Den parlamentariska arbetsgruppen kom överens om ett åtgärdsprogram och en stor grupp företag inom teknologiindustrin anslöt sig till programmet genast. 

Det återstår fortfarande mycket arbete med att förbättra sysselsättningen och hitta kompetent arbetskraft, men detta ger oss goda förutsättningar att fortsätta mot det nya året!  
 

Elina Pylkkänen, understatssekreterare