Den sociala ekonomin kan skapa hållbar välfärd både i Finland och i hela Europa
Europeiska kommissionen vill öka möjligheterna till framgång för den sociala ekonomin i Europa. Bakgrunden till kommissionens motiv är nyttan av den sociala ekonomin med tanke på både ekonomin och sysselsättningen. Kommissionen offentliggjorde sitt initiativ till handlingsplan för den sociala ekonomin den 9 december 2021.
Jag har följt intensivt kommissionens beredning. Jag anser att det är mycket välkommet att den sociala ekonomin erkänns som en betydande resurs för ekonomin och sysselsättningen i Europa. De möjligheter som aktörerna inom den sociala ekonomin har bör utnyttjas fullt ut när vi löser vår tids sociala och ekologiska problem.
Den sociala ekonomins möjligheter har ännu inte utnyttjats
Det finns 2,8 miljoner aktörer inom den sociala ekonomin i Europa och de sysselsätter 13,6 miljoner människor. I Finland finns det cirka 1 700 sociala företag som räknas till den sociala ekonomin. Deras sammanlagda omsättning uppgår till cirka 5,8 miljarder euro och över 50 000 människor arbetar i dem.
Trots detta har den sociala ekonomin betydande, hittills alltför lite outnyttjade möjligheter att öka sin ekonomiska aktivitet och anställa människor.
Organisationer inom den sociala ekonomin är sammanslutningar som prioriterar sina sociala mål eller till exempel miljömål. De investerar också största delen av sina inkomster för att främja detta mål. När EU och dess medlemsländer i högre grad än för närvarande börjar stödja en så här fungerande social ekonomi, kan nya arbetstillfällen skapas. Samtidigt ökar organisationernas samhälleliga genomslag inom hela EU.
Till den sociala ekonomin hör många slags företag, organisationer och juridiska personer, såsom sociala företag, andelslag, allmännyttiga föreningar och stiftelser. De är verksamma inom många ekonomiska sektorer, såsom socialservice, hälso- och sjukvård, socialvård, sektorn för förnybar energi till rimligt pris, cirkulär ekonomi, jordbruk och finansierings- och försäkringsverksamhet. Det finns också aktörer inom kultur, media och rekreationsverksamhet.
Aktörerna inom den sociala ekonomin skapar välfärd
Aktörerna inom den sociala ekonomin skapar och bevarar arbetstillfällen av hög kvalitet samt främjar social delaktighet och människors delaktighet i arbetslivet. De främjar en hållbar ekonomisk utveckling och medborgarnas aktiva deltagande. Många aktörer inom den sociala ekonomin bidrar till att människornas välbefinnande förbättras.
Till exempel när Europa börjar återhämta sig från coronapandemin kan den sociala ekonomin ha en central roll i att återhämtningen sker rättvist och inkluderande. Likaså kan den sociala ekonomin främja uppnåendet av målen i den europeiska gröna given och införandet av digitala lösningar som underlättar människors liv. På detta sätt har den sociala ekonomin kopplingar till de stora program som EU redan startat och till deras ambitiösa mål.
För att fullt ut utnyttja den sociala ekonomins möjligheter är det viktigt att göra den sociala ekonomin mer synlig och känd. Dessutom måste man skapa förutsättningar för att verksamhetsmiljön ska stödja aktörerna inom den sociala ekonomin. Verksamhetsmiljön påverkas bland annat genom beskattning samt beslut som gäller t.ex. offentlig upphandling eller statligt stöd. Det behövs stöd för att starta företag som inleder sin verksamhet samt för att utveckla och sprida verksamhetsmodellerna. Allt detta driver kommissionen i sin handlingsplan för den sociala ekonomin.
Handlingsplanen utgör ett utmärkt ryggstöd för Finlands mål
Vi är i takt med vår tid i Finland. Regeringen godkände i våras strategin för sociala företag. I enlighet med den inrättades i oktober 2021 ett kompetenscentrum för sociala företag (YYO) för att betjäna sociala företag och dem som är intresserade av detta i hela Finland. Kompetenscentrets verksamhet baserar sig på sex kompetenta sammanslutningars och företags nätverksliknande verksamhet och gedigen sakkunskap.
Kompetenscentret stöder sociala företag oberoende av företagsform eller bransch. Idén är att stödja sociala företag i att öka färdigheterna, kännedomen, resurstilldelningen och kompetensen i fråga om affärsmodellen. Under de första verksamhetsmånaderna har kompetenscentret koncentrerat sig på att bygga upp riksomfattande rådgivnings- och vägledningstjänster om olika teman.
Arbets- och näringsministeriet har beviljat kompetenscentret statsunderstöd för 2021–2023. Avsikten är att kompetenscentrumets verksamhet i fortsättningen också ska finansieras med medel från Europeiska socialfonden (ESF+) för programperioden 2021–2027.
Tuija Oivo
Arbetsmarknadsråd
Arbets- och näringsministeriet