Det viktigaste målet för totalreformen av integrationslagen är att påskynda integrationen och sysselsättningen av invandrade

Regeringens proposition med förslag till totalreform av integrationslagen syftar till att stärka de invandrades delaktighet i samhället och effektivisera främjandet av integration. Målet är också att öka jämlikheten och välbefinnandet och att främja goda relationer mellan befolkningsgrupper. Dessutom är syftet med reformen att göra det smidigare att komma in i arbetslivet och att förbättra tillgången till tjänster för invandrarkvinnor och andra invandrare som står utanför arbetskraften.

Regeringens proposition med förslag till totalreform av integrationslagen, som lämnades till riksdagen den 6 oktober 2022, stöder integrationen och sysselsättningen av invandrade genom att utveckla de integrationsfrämjande tjänster som tillhandahålls i ett tidigt skede efter invandringen. Avsikten är också att i högre grad beakta invandrarnas behov i hela servicesystemet. Den nya lagen ska upphäva den gamla lagen med samma namn.

”En smidigare integration stärker delaktigheten och underlättar sysselsättningen, vilket öppnar även andra dörrar till det finländska samhället för de invandrade”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Kommunernas ansvar för främjandet av integration stärks

Propositionen innebär att kommunerna får ett större ansvar för främjandet av integration. Enligt lagförslaget ska integrationsfrämjande tjänster ordnas som en del av kommunens nya integrationsprogram och som övriga tjänster. Med övriga tjänster avses kommunens, välfärdsområdets och FPA:s tjänster samt organisationers, föreningars och sammanslutningars verksamhet.

Integrationslagen har samband med regeringens andra stora reformer, till exempel reformen av arbetskraftsservicen. Samordningen och tillhandahållandet av tjänster underlättas när kommunen har tillgång till tjänster för främjande av integration, utveckling av kompetens och främjande av sysselsättning.

”Kommunerna har den bästa kännedomen om lokala särdrag och studieutbudet, och till exempel om näringslivets behov som bör beaktas för att stödja främjandet av integration”, påpekar arbetsminister Haatainen.

Integrationsprogrammet effektiviserar övergången till arbete och utbildning

Alla invandrade ska erbjudas handlednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel och grundläggande information om hur det finländska samhället fungerar.

Kommunens integrationsprogram ska vara en helhet som omfattar bedömning av servicebehovet i fråga om kompetens och integration, en integrationsplan, samhällsorientering på flera språk, utbildning, övriga tjänster som främjar integration och sysselsättning samt fortsatt vägledning när programmet avslutas.

Integrationsplanen ska tillgodose de individuella servicebehoven

Invandrares individuella servicebehov ska tillgodoses genom en individuell integrationsplan. I integrationsplanen ska det avtalas om vilka tjänster enligt kommunens integrationsprogram personen deltar i.

Propositionen ökar målinriktningen i integrationsplanerna och stärker kopplingen mellan främjandet av integration och arbetslivet. Dessutom förkortar propositionen maximitiden för integrationsplanen och effektiviserar den fortsatta vägledningen till arbetslivet eller till sysselsättnings- eller utbildningstjänster.

En större andel av de invandrade ska börja omfattas av tjänsterna

Syftet med lagförslaget är att integrationstjänsterna ska nå ut till en större andel av de invandrade.

Kommunerna ska göra en bedömning av kompetensen och behovet av integrationsfrämjande tjänster och utarbeta en integrationsplan både för invandrare som är arbetslösa arbetssökande och för invandrare som står utanför arbetskraften. Avsikten är att bland annat personer som får internationellt skydd, personer som får stöd för hemvård av barn och personer som är offer för människohandel ska omfattas av bedömningen. Vid behov ska bedömningarna och planerna göras i samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet.

”Målet är att nå de invandrade i ett tidigt skede efter invandringen och att också grupper som står utanför arbetskraften ska omfattas av tjänsterna i större utsträckning än i nuläget. Det främjar hela familjens integration om föräldrar som tar hand om barn hemma bättre hittar till tjänsterna. Det här gäller särskilt invandrarkvinnor”, säger arbetsminister Haatainen.

Avslutande prov ska införas i språkstudierna

I den integrationsutbildning som ingår i integrationsprogrammet införs ett avslutande prov för kunskaper i finska eller svenska. Det föreslås att stödjandet av frivilliga studier ska ändras så att de invandrades möjligheter till kompetensutveckling inte försämras även om maximitiden för integrationsplanen förkortas.

De invandrades utbildnings- och sysselsättningsvägar effektiviseras genom att man stärker identifieringen av kompetens och genom att integrationsutbildningen i högre grad samordnas med andra sysselsättnings- och utbildningstjänster.

Propositionen effektiviserar samordningen av tjänsterna

Propositionen innehåller också bestämmelser om myndigheternas uppgifter och samarbete. Främjandet av integration är en del av den nationella, regionala och lokala förvaltningen, och samarbete mellan myndigheterna är centralt i arbetet.

Propositionen förtydligar hänvisandet av personer som får internationellt skydd till kommuner och olika myndigheters ansvar i det inledande skedet av mottagandet av kvotflyktingar. Det föreslås att boende på familjegrupphem för barn som kommit utan vårdnadshavare ska vara verksamhet i enlighet med socialvårdslagen.

Totalreformen förenklar finansieringssystemet i fråga om de ersättningar för främjandet av integration som staten betalar till kommunerna och i fortsättningen även till välfärdsområdena. Det föreslås att kommunerna ska få tilläggsfinansiering i och med de nya uppgifterna.

Propositionens förhållande till annan lagberedning

Den nya lagen förtydligar myndigheternas ansvar med beaktande av de riktlinjer som lagts fram i statsrådets redogörelse om behoven av att reformera integrationsfrämjandet (SRR 6/2021) och de ändringar som beror på inrättandet av välfärdsområden och reformen av arbetskraftsservicen.

Arbets- och näringsministeriet har också berett en regeringsproposition med förslag till lagar om ändring av lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, lagen om främjande av integration och lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen (RP 84/2022 rd). Denna proposition ska svara på de ändringar som inledandet av välfärdsområdenas verksamhet medför tills totalreformen av integrationslagen träder i kraft.

Till riksdagen har också lämnats en regeringsproposition med förslag till lagar om ändring av lagen om främjande av integration och 14 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (RP 135/2022 rd), där det föreslås ändringar i två lagar i syfte att i alla situationer trygga tjänsterna för personer som får tillfälligt skydd.

Totalreformen av integrationslagen ska träda i kraft 2025

Regeringens proposition med förslag till totalreform av integrationslagen lämnades till riksdagen den 6 oktober 2022. Avsikten är att lagen ska träda i kraft i början av 2025 samtidigt med reformen av arbetskraftsservicen.

Ytterligare information:
Iiris Niinikoski, specialmedarbetare, tfn 0295 047 372 (intervjuer med ministern)
Piritta Jokelainen, specialmedarbetare, tfn 0295 047 353
Mira Karppanen, ledande sakkunnig, tfn 0295 047 293
Sari Haavisto, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 047 154
Paula Karjalainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 047 117