En gemensam resa mot framtidens arbets- och näringstjänster

Vid sin halvtidsöversyn våren 2021 beslutade regeringen att överföra arbets- och näringstjänsterna från staten till kommunerna under 2024. Detta är en historiskt stor reform som direkt berör tusentals statliga och kommunala experter och deras uppgifter.

Reformen har också omfattande konsekvenser för serviceproducenter, intressentgrupper och andra samarbetspartner. Syftet med reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024 är att stärka sysselsättningen och öka arbets- och näringstjänsternas tillgänglighet och resultat genom att tjänsterna förs närmare kunderna och görs till en del av ett omfattande kommunalt ekosystem. På detta sätt kan man också stödja regionernas konkurrenskraft och livskraft.

De två kommande månaderna kommer att vara en intensiv period med tanke på reformen, då man i beredningen går vidare till en fas där riktlinjerna ändras till paragrafer och helheten formas till en regeringsproposition. Många detaljer måste lösas. Målet är att finna de bästa lösningarna för framtidens arbets- och näringstjänster. De bästa lösningarna och modellerna tas inte fram utan förtroende, konstruktiv dialog och öppet samarbete. 

Under de kommande veckorna behandlas utkastet till regeringsproposition i en arbetsgrupp som bereder servicestrukturen inom arbetskraftspolitiken. I denna grupp förs de mest betydande diskussionerna med tanke på beredningen av regeringspropositionen, eftersom det i gruppen finns omfattande sakkunskap från olika intressentgrupper. I arbetsgruppen ingår företrädare för arbets- och näringsbyråerna, kommunerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna, ministerierna och arbetsmarknadsorganisationerna. Av kommunerna är de sex största städerna representerade – Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors och Uleåborg. Därtill ingår företrädare för Kuopio, Seinäjoki, Malax, Kemi, Sastmola och regionstäderna. Genom diskussionerna i gruppen kan kommunernas och intressentgruppernas sakkunskap tas med i beredningen på ett omfattande sätt. 

I beredningen av reformen och regeringspropositionen har man använt en ny metod för att skapa engagemang, det vill säga den elektroniska plattformen Howspace. På plattformen har det lyfts fram frågor som är centrala med tanke på beredningen för att besvaras och sparras av experter. Frågorna har fått många sakkunniga svar och synpunkter som på ett genuint sätt har utnyttjats vid beredningen. Sammanlagt över 400 experter har engagerats i arbetet, varav över en fjärdedel har representerat kommunerna.

Reformen av arbets- och näringstjänsterna har också samband med flera pågående ändringshelheter. Dessa är inrättandet av välfärdsområden, de kommunala sysselsättningsförsöken, den nordiska modellen för arbetskraftsservice, grundandet av Jobbkanalen Ab och samt servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. En särskild utmaning är att samordna reformen av arbets- och näringstjänsterna med de andra reformerna och tidsplanerna för dem. Här är det också viktigt att beakta den förändring som sker i kommunernas uppgifter och roll. Kommunerna, som för närvarande ansvarar för basservicen, utvecklas i allt högre grad till livskraftskommuner.

Vi står inför en stor reform. För att lyckas är det viktigt att reformen bereds i samarbete, i en atmosfär av förtroende och i intensiv växelverkan med olika aktörer, särskilt med kommunerna. Ju längre beredningen och planeringen av genomförandet framskrider desto intensivare samarbete behövs för att samordna de omfattande helheterna.
Målet för resan är gemensamt: välfungerande arbets- och näringstjänster som betjänar kunderna på bästa sätt. Genom att arbeta tillsammans och öppet söka lösningar kan vi överföra ansvaret för att ordna kundorienterade och välfungerande arbets- och näringstjänster till kommunerna. Den gemensamma resan är ofta minst lika viktig som målet.

Marja-Riitta Pihlman, överdirektör, arbets- och näringsministeriet

Webbplats om reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024