EU:s klimatpaket Fit for 55 skärper målen för förnybar energi och energieffektivitet
Målet med det omfattande lagstiftningsförslag (Fit for 55) som Europeiska kommissionen publicerade den 14 juli 2021 är att minska EU:s växthusgasutsläpp med åtminstone 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivå. Det aktuella lagstiftningspaketet erbjuder metoder för att skärpa EU:s nuvarande minskningsmål på 40 procent till den nivå som kommissionen föreslog i september 2020.
I paketet föreslås ändringar i alla EU-rättsakter som är väsentliga med tanke på klimatet. Förslagen gäller utsläppshandel, skyldigheter inom ansvarsfördelningssektorn utanför utsläppshandeln, markanvändning och sänkor, energieffektivitet och förnybar energi samt bl.a. koltullar som ett nytt förslag.
– För att EU:s skärpta mål ska kunna nås krävs att klimatpaketet blir en välfungerande helhet som beaktar de enorma investeringar som behövs i koldioxidsnåla lösningar och tekniker. Industrin och energisektorn kräver stort kapital och investeringarna är långsiktiga. Därför behövs förutsägbar reglering och teknikneutral finansiering. Allmänheten måste också engageras och förändringarna måste upplevas som rättvisa, säger näringsminister Mika Lintilä.
– Alla centrala bestämmelser som gäller klimatet öppnas i klimatpaketet. Till detta hör också direktiven om energieffektivitet och förnybar energi, vilka nyligen genomförts i medlemsländerna. Nu är det viktigt att vi noggrant bedömer propositionens övergripande konsekvenser och säkerställer vid de fortsatta förhandlingarna att den reviderade regleringen inte bromsar utan stöder kostnadseffektiva utsläppsminskningar, påminner minister Lintilä.
Ytterligare skärpningar av kraven på förnybar energi och energieffektivitet
Lagstiftningspaketet innehåller också en revidering av central energilagstiftning på EU-nivå. De mål som gäller förnybar energi föreslås bli höjda. Kommissionen har föreslagit omfattande ändringar i direktivet om förnybar energi, med undantag för enskilda artiklar.
Kommissionen vill dessutom utvidga direktivets tillämpningsområde till att omfatta användningen av förnybar energi och väte inom industrin, systemintegration, PPA-avtal och havsbaserad vindkraft. De viktigaste temana för Finland i reformen är uppvärmnings- och trafiksektorn samt användningen av skogsbiomassa i energiproduktionen (inklusive hållbarhetskriterier).
– Vi har understött en höjning av målen för förnybar energi och samtidigt betonat investeringssäkerheten och de politiska åtgärdernas förutsägbarhet. Därför skulle det ha varit viktigt att begränsa öppnandet av direktivet om förnybar energi så mycket som möjligt i fråga om andra artiklar än de som innehåller mål, säger Lintilä.
Energieffektivitetsmålen skärps så att den nuvarande energiförbrukningen begränsas betydligt fram till 2030 samt så att det årliga sparmålet nästan fördubblas. Inom den offentliga sektorn måste byggnaderna i fortsättningen renoveras så att de blir nära-nollenergibyggnader, och det nuvarande antalet grundliga renoveringar måste nästan fördubblas.
Enligt det preliminära kalkyleringsutkastet borde Finland begränsa den slutliga energianvändningen till ca 255 terawattimmar år 2030. År 2019 var den slutliga energianvändningen 298 TWh, vilket innebär att kravet, då det träder i kraft 2024, förutsätter en årlig minskning av energianvändningen med nästan 2 procent fram till 2030. Målet står i strid med den minskning av utsläppen som genomförs med hjälp av elektrifiering.
– Industrin och hela samhället elektrifieras, och detta kommer att kräva stora mängder ny utsläppsfri, förnybar och leveranssäker energiproduktion. Begränsningen av energianvändningen kan till och med strida mot klimatmålen, bedömer Lintilä.
Kommissionen föreslår också ett nytt klimatpolitiskt verktyg, en så kallad mekanism för koldioxidjustering, för att förhindra koldioxidläckage från EU till länder med en mindre strikt klimatpolitik. Det är meningen att mekanismen för koldioxidjustering ska gälla vissa produkter, såsom stål och el, som förs in i EU från tredjeländer. Omfattningen av mekanismen för koldioxidjustering bestäms enligt priset på en utsläppsrätt inom EU. Det att mekanismen för koldioxidjustering omfattar el väcker för Finlands del vissa särskilda frågor.
Behandlingen av lagstiftningsförslagen väntas ta cirka två år i Europaparlamentet och rådet. I Finland beaktas kommissionens förslag på grund av de skärpta skyldigheterna genast bland annat vid beredningen av klimat- och energistrategin.
Mer information på webben:
Europeiska kommissionens meddelande om klimatpaketet 14.7.2021:
https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_21_3541
Ytterligare information:
Pia Kotro, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 526 6310 (energieffektivitet)
Pekka Grönlund, industriråd, tfn 050 526 6310 (förnybar energi)
Teppo Säkkinen, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 516 2868