Framtidens sysselsättnings- och företagstjänster påskyndar en grön omställning

Trots att det redan finns många föregångare inom cirkulär ekonomi i Finland, är det klart att vi behöver en omfattande förändring av arbetssätten för att vår tillväxt ska stå på en hållbar grund. Den cirkulära ekonomin kommer att förändra företagens affärsmodeller på ett grundläggande sätt och därigenom också arbetslivet: nya arbetstillfällen uppstår, jobb försvinner och innehållet i många arbeten förändras. I framtiden kommer också sysselsättnings- och företagstjänsterna att svara på denna utmaning.

Kompetens och utbildning står i centrum för genomförandet av den cirkulära ekonomin. En rättvis övergång till cirkulär ekonomi kan säkerställas endast genom satsningar på kompetens och genom att se till att medborgarna har de färdigheter som behövs i samhället för cirkulär ekonomi.
 
Hittills har debatten om jobben i den cirkulära ekonomin främst inriktats på högteknologiska arbe-ten och högkvalificerade arbeten. Bland annat Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra har dock i sitt arbete med temat cirkulär ekonomi också lyft fram att cirkulär ekonomi och nya modeller för serviceaffärsverksamhet skapar arbetsmöjligheter också för lågutbildade arbetstagare.
 
Många värdekedjor, som för närvarande är globala, kan genom cirkulär ekonomi bli lokala igen. Ett exempel på detta är klädindustrin, där tillverkningen av tyger och kläder för närvarande till stor del har lagts ut på entreprenad till länder med billigare arbetskraft. I framtiden skulle den europe-iska textilbranschen kunna byggas utgående från lokala leveranskedjor och slutna materialkrets-lopp. Detta skapar många nya arbetstillfällen.
 
Behovet av att utbilda människor för arbetsuppgifter inom cirkulär ekonomi är redan en realitet i pionjärföretagen inom cirkulär ekonomi. Inom cirkulär ekonomi behövs nya kompetenskombinat-ioner inom flera områden eller kombinationer av akademiska och praktiska färdigheter.
 
Kompetensbehoven varierar mellan olika branscher och det är viktigt att identifiera sektorsspeci-fika behov och utveckla kompetensen med beaktande av dessa behov. Digitala lösningar är en vik-tig del av den cirkulära ekonomin och särskild uppmärksamhet ska fästas vid digitala färdigheter. Nyckelfrågorna är kompetensutveckling och möjligheter till omskolning och karriärbyte, särskilt i händelse av förändringar på arbetsmarknaden. Stöd från Europeiska fonden för justering för globa-liseringseffekter kan sökas för omskolning av arbetslösa på grund av den gröna omställningen. I detta sammanhang, liksom också vid andra stora uppsägningar, bör kompetensbehoven inom cirkulär ekonomi beaktas.

Reformen av arbets- och näringstjänsterna öppnar nya möjligheter

Överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna under 2024 och de sysselsättnings-tjänster som kommunerna erbjuder, i synnerhet utbildningstjänster, står i centrum till exempel just för att främja kompetensen inom cirkulär ekonomi. Vi måste redan nu tillsammans skapa visioner om vilka slags framtida sysselsättnings- och företagstjänster vi behöver och hur kommunernas livskraftstjänster och närings-, trafik- och miljöcentralernas företagstjänster tillsammans stöder ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle.
 
Det nya servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning, som inledde sin verksamhet hösten 2021, har redan tagit itu med utmaningen i sitt eget arbete med kartläggningen av flaskhal-sar när det gäller arbetskraften, och ett av de prioriterade områdena för ansökan om finansiering år 2022 är kompetens som gäller grön omställning och bl.a. cirkulär ekonomi och bioekonomi. För att åstadkomma en omfattande förändring behövs dock alla aktörers insats: av såväl arbets- och nä-ringsförvaltningen, företagen, kommunerna som läroanstalterna och högskolorna.
 
Arbetsminister Tuula Haatainen