Lönesubventionen reformeras – utkast till proposition på remiss

Regeringens mål är att förenkla bestämmelserna om lönesubvention och på så sätt öka användningen av lönesubvention i synnerhet i företag. Syftet med att öka användningen av lönesubvention är att främja sysselsättningen av personer med svag ställning på arbetsmarknaden och därigenom höja sysselsättningsgraden.

Syftet med reformen är att minska byråkratin i samband med lönesubvention genom att förenkla systemet med lönesubvention så att systemet är mer förutsägbart och processen för beviljande och utbetalning av lönesubvention snabbare och lockar arbetsgivare, i synnerhet företag, att anställa arbetslösa arbetssökande med lönesubvention i större utsträckning än för närvarande.

Som nyhet föreslås stöd för sysselsättning av personer som fyllt 55 år.

Den långsiktiga sysselsättningseffekten av reformen har uppskattats till cirka 500–1 000 personer. 

Det föreslås begränsningar av målgruppen för lönesubvention

Systemet med lönesubvention ska förenklas genom att lönesubventionen begränsas till att främja sysselsättningen av sådana arbetslösa arbetssökande som är arbetstagare med funktionshinder eller arbetstagare med sämre förutsättningar enligt EU:s regler om statligt stöd (gruppundantagsförordningen). 

Lönesubvention kan i fortsättningen beviljas för att främja sysselsättningen av 

• 15–24-åringar 
• personer över 50 år 
• personer som endast har utbildning på grundstadiet 
• invandrare 
• personer som varit utan förvärvsarbete i minst sex månader 
• personer med funktionshinder. 

I fråga om läroavtalsutbildning kan lönesubvention beviljas också för lönekostnaderna för andra arbetslösa arbetssökande.

Ändringar föreslås i förutsättningarna för beviljande

Grunden för beviljande av lönesubvention ska även i fortsättningen i regel vara brister i kompetensen. Sysselsättningen av personer som varit arbetslösa kortare tid än ett år förutsätter även i fortsättningen att arbetslösheten bedöms bli förlängd utan lönesubvention.

På basis av en skada eller sjukdom beviljas subventionen första gången på den grunden att arbetssökandens skada eller sjukdom av permanent natur väsentligt försvårar personens sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Någon bedömning görs inte i förhållande till arbetsuppgiften, såsom för närvarande. Det bedöms om subventionen fortsätter i samma anställningsförhållande, dock på samma sätt som för närvarande i förhållande till arbetsuppgiften.

Skyldigheten att återanställa som gäller arbetsgivaren preciseras så att det inte krävs att arbetsgivaren anställer samma personer, utan samma antal arbetstagare. 

Avsikten är att hushållen i fortsättningen inte längre ska beviljas lönesubvention.

Det föreslås att lönesubventionens belopp förenhetligas

Systemet med lönesubvention ska också förenklas genom att lönesubventionens belopp förenhetligas. Beloppet av den lönesubvention som beviljas på basis av brister i yrkeskompetensen är 50 procent av lönekostnaderna oberoende av arbetslöshetens längd (för närvarande 30, 40 eller 50 procent). Lönesubvention som beviljas på basis av en skada eller sjukdom höjs från 50 procent till 70 procent.

Som lönekostnader som kan täckas med lönesubvention betraktas den bruttolön som betalas till arbetstagaren. Lönebikostnader eller semesterpenning som arbetsgivaren ska betala kan i fortsättningen inte täckas med lönesubvention. Dessutom görs det andra ändringar i de stödberättigande kostnaderna för att det nationella inkomstregistret ska kunna utnyttjas effektivare vid utbetalningen av lönesubvention.

Lönesubventionens varaktighet

För dem som varit arbetslösa kortare tid än ett år beviljas lönesubvention för fem månader och för dem som varit arbetslösa i minst 12 månader under de föregående 14 månaderna för tio månader. Till skillnad från nuläget ska stödet alltid beviljas under ovan nämnda tidsperioder, om anställningsförhållandet inte är kortare. På motsvarande sätt som för närvarande är det möjligt att få långvarigare subvention än annan lönesubvention för läroavtalsutbildning och för dem som är långtidsarbetslösa eller sysselsatta på grund av skada eller sjukdom och som fyllt 60 år.

Till skillnad från nuläget kan ny lönesubvention beviljas en annan arbetsgivare omedelbart efter den föregående maximitiden med lönesubvention, om villkoren för beviljande av lönesubvention uppfylls.

Ändringar i förmåner som beviljats för näringsverksamhet, t.ex. lönesubvention på 100 procent

För närvarande har en ekonomisk förmån som beviljats för annat än näringsverksamhet ansetts vara ett stöd utanför EU:s regler om statligt stöd. Begreppet näringsverksamhet har varit förenat med oklarheter i tolkningen av begreppet. 

Begreppet näringsverksamhet i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska ersättas med begreppet ekonomisk verksamhet för att begreppet ska överensstämma med Europeiska unionens regler om statligt stöd. Med ekonomisk verksamhet avses försäljning av varor och tjänster. I fortsättningen är det möjligt att bevilja sysselsättningspolitiskt understöd och en lönesubvention på 100 procent till 

• andra aktörer än de som bedriver ekonomisk verksamhet och 
• dem som bedriver ekonomisk verksamhet och vars ekonomiska verksamhet inte påverkar handeln mellan EU:s medlemsstater. 

I ovannämnda situationer ska Europeiska unionens regler om statligt stöd inte tillämpas på stödet. Dessutom kan lönesubvention på 100 procent beviljas i form av de minimis-stöd till andra aktörer inom målgruppen för stödet i fråga, dvs. föreningar, stiftelser och registrerade religionssamfund. 

Ändringen utvidgar antalet arbetsgivare som kan beviljas en lönesubvention på 100 procent, men begränsar avsevärt användningen av lönesubvention på 100 procent för de arbetsgivare som bedriver omfattande ekonomisk verksamhet.

Stöd för sysselsättning av personer som fyllt 55 år

I utkastet till proposition föreslås att ett nytt stöd för sysselsättning av personer som fyllt 55 år ska tas i bruk. Stödet ska beviljas utan ändamålsenlighetsprövning, om de förutsättningar som anges i lagen uppfylls. Ett anställningsförhållande ska bl.a. ingås så att den ordinarie garanterade arbetstiden i arbetsavtalet är minst 25 timmar i veckan eller minst 65 procent av den maximala arbetstid som tillämpas i branschen. Stöd betalas till ett belopp som motsvarar 70 procent av de stödberättigande lönekostnaderna för 10 månader, dock högst för den tid anställningsförhållandet varar. Som stödberättigande kostnader betraktas samma lönekostnader som i fråga om lönesubventionerat arbete.  

Utlåtanden om regeringens utkast till proposition om reformen av systemet med lönesubvention kan lämnas fram till den 27 maj 2022. Propositionsutkastet hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2023.

Ytterligare information:
Ville Heinonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7047