Regeringen beviljar Jämsä och Utsjoki finansiering på grund av strukturomvandlingarna

Regeringen har den 16 december 2021 beviljat 4 miljoner euro för den plötsliga strukturomvandlingen i Jämsä, och 300 000 euro för strukturomvandlingen i Utsjoki. Syftet med finansieringen är att stödja den hållbara tillväxten och livskraften i regionerna.

Jämsä beviljas 4 miljoner euro för ny företagsverksamhet och nya arbetstillfällen

Den finansiering som beviljas till Jämsä är avsedd för hanteringen av den strukturomvandling som beror på att UPM-Kymmene Oyj:s fabrik i Kaipola läggs ned. Finansieringen ska användas för samordning vid strukturomvandlingen och utveckling av verksamhetsmiljön med syftet att skapa ny företagsverksamhet och nya arbetstillfällen.  

Den finansiering på 4 miljoner euro som beviljats till Mellersta Finlands förbund är den sista andelen av den totala finansiering på cirka 8,7 miljoner euro som fastställdes vid budgetförhandlingarna under hösten 2020. Hösten 2020 beviljades Mellersta Finlands förbund sammanlagt 4,5 miljoner euro i regionutvecklingspengar och fullmakt för företagsstöd. 

”Läget i Jämsä har förändrats mycket efter att det kommit en butik till fabriksområdet och annan ny verksamhet i området.  Det viktiga är att intresset för området ska utmynna i konkret verksamhet. Det är just den här utvecklingen och förnyelsen som finansieringen ska stödja”, säger näringsminister Mika Lintilä.

Utsjoki beviljas 300 000 euro för att främja hållbar näringsverksamhet

Den finansiering som beviljats till Lapplands förbund är avsedd för att hantera och samordna de förändringar inom näringslivet i Utsjoki som är en följd av fiskeförbudet.  

Finland och Norge har tillsammans fattat ett exceptionellt beslut om att införa ett tidsbegränsat fiskeförbud för Tana älv, som omfattar laxens hela livscykel i Tana älv, från havet till floden. Orsaken till att fisket begränsas är att tillståndet för laxbestånden i Tana älv har försämrats snabbt.  

Målet är att säkerställa att man kan fiska och att det finns livskraftiga laxbestånd i Tana älv i framtiden. Förbudet mot laxfiske försvagar dock ekonomin i Tana älvdal. I synnerhet turistnäringen och delägarlagen lider av att intäkterna av turismen och av fisketillstånden minskar. Turismen i området har byggts upp kring fisket, och begränsningarna har indirekt stora konsekvenser för fisketurismen. De konsekvenser som undantagsförhållandena haft för sysselsättningen drabbar turismen och serviceproducenterna direkt, och indirekt även kommunen och de övriga serviceproducenterna. Laxfisket är en betydelsefull kulturtradition i området, och därför kan konsekvenserna av förbudet inte bedömas endast med tanke på ekonomin.  Konsekvenserna är lokala och handlar särskilt om att bevara livskraften i en kommun med liten befolkning. 

”Att se till att nivån på laxbestånden är hållbar är viktigt.  Lika viktigt är att utveckla närings- och turismverksamheten på ett hållbart sätt på både kort och lång sikt. Dessutom behövs det nya initiativ för att stimulera den lokala företagsverksamheten och klara av förändringarna. Genom den statliga finansieringen kan man säkerställa den regionala samordningen av åtgärderna, och till exempel utreda möjligheterna att starta ny företagsverksamhet”, konstaterar minister Lintilä. 

Ytterligare information:
Jenny Hasu, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 040 658 3510
Petra Stenfors, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7282