Regeringens proposition till riksdagen med förslag till utveckling av medlingssystemet

Genom reformen stärks beaktandet av samhällsekonomins helhetsintresse och lönebildningens funktion i medlingsverksamheten. Regeringen lämnade propositionen till riksdagen den 3 oktober 2024.

Syftet med reformen är att stärka beaktandet av faktorer som påverkar samhällsekonomins bärkraft och Finlands konkurrenskraft i medlingsverksamheten.

”De lösningar som uppnåtts inom medlingsverksamheten återspeglas i arbetsmarknadens funktion och lönebildningens hållbarhet. En fungerande lönebildning är en av de viktigaste delfaktorer som stöder Finlands konkurrenskraft och samhällsekonomins helhetsintresse”, säger arbetsminister Arto Satonen.

De föreslagna lagändringarna påverkar riksmedlarens, medlarnas och medlingsnämndens verksamhet. Arbetsmarknadsparternas möjlighet att ingå avtal sinsemellan kvarstår oförändrad.

Regeringen föreslår att lagen träder i kraft den 1 december 2024.

Principer som ska beaktas i medlingsverksamheten i lagen – gäller i fortsättningen också medlingsnämnden

Vid fullgörandet av sina medlingsuppgifter ska medlaren i syfte att trygga det övergripande samhällsekonomiska intresset förfara så att lönebildningen fungerar på bästa möjliga sätt och arbetsmarknadens funktionssätt inte äventyras. 

Genom reformen förenhetligas också den praxis som de medlingsnämnder som tillsatts för ett visst medlingsuppdrag har. 

När medlingsnämnden lämnar sitt förslag till uppgörelse ska den beakta de aspekter som hänför sig till samhällsekonomins helhetsintresse samt lönebildningens och arbetsmarknadens funktion. Riksmedlaren eller en av denne förordnad medlare är ordförande i medlingsnämnden.

Mer information:
Jaakko Aromaa, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7110
Nico Steiner, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9001