Arbets- och näringsministeriet, AN-tjänster och Migrationsverket informerar
Tiden för behandlingen av uppehållstillstånd för arbetstagare har halverats – automatiseringen försnabbar beslutsfattandet

Tack vare arbets- och näringstjänsternas, Migrationsverkets och arbets- och näringsministeriets utvecklingsåtgärder har tiden för behandlingen av uppehållstillstånd för arbetstagare förkortats till i genomsnitt 41 dygn i februari 2024. I fjol samma tid var behandlingstiden 77 dygn.

Särskilt betydande är att behandlingarna i positiva beslut om uppehållstillstånd går fortare. För första tillstånd var behandlingstiden i genomsnitt 23 dygn i februari 2024. De fortsatta tillstånden behandlades i genomsnitt inom 21 dygn. 

"Migrationsverket och arbets- och näringslivsbyråerna har gjort ett utmärkt arbete. I enlighet med regeringsprogrammet är vårt mål att arbetsgivarna och de som söker tillstånd kan lita på löftet om att behandlingen ska räcka högst 1 månad. En viktig del av vårt arbete är också i fortsättningen att under hela tillståndsprocessen bekämpa missbruk av systemet", säger arbetsminister Arto Satonen.

I februari 2024 fattade arbets- och näringsbyråerna delbesluten om första tillstånd och fortsatta tillstånd i genomsnitt inom 12 dygn, och Migrationsverket de därpå följande positiva besluten i genomsnitt inom 9 dygn. I februari 2023 var behandlingstiden för positiva beslut till och med 44 dygn, och den totala behandlingstiden 66 dygn. 

"Särskilt stolt är jag över att arbets- och näringsbyråernas sakkunniga har deltagit så aktivt i planerandet av det automationssystem som ska användas för delbesluten och som har varit avgörande för att kunna förkorta behandlingstiderna. Vi har tillsammans förbundit oss till att utveckla våra processer så att vi kan erbjuda snabbare och bättre tjänster både till arbetsgivarna och till de som söker jobb", säger Minna Helenius, direktör för Nylands arbets- och näringsbyrå.  

"Vårt mål är att tillståndsprocesserna ska skötas på ett smidigt och kontrollerat sätt. Vi behandlar tillstånden fortare än förut, men vi måste samtidigt se till att vi genom ett gott myndighetssamarbete effektivt kan förhindra att systemet missbrukas. Det goda resultatet har vi vår personal att tacka för. Vår personal har gjort ett utmärkt arbete", säger Migrationsverkets överdirektör Ilkka Haahtela.  

Automatiseringen försnabbar och förenhetligar behandlingarna 

Förutom behandlingstiderna har också köerna på arbets- och näringsbyråerna blivit betydligt kortare. I januari 2024 fanns det över 1 100 ansökningar i behandlingskön, men i februari hade antalet minskat till 59 ansökningar. 

Under de senaste åren har Migrationsverket satsat mycket på att automatisera en stor del av beslutsfattandet. Även den automationsteknik som togs i bruk inom arbets- och näringstjänsterna i januari 2024 har gjort mycket för att försnabba beslutsfattandet. Automationen används för att granska sådana uppgifter i myndigheters register som tidigare måste tas fram för hand för varje enskild ansökan. Det här sparar tid, minskar risken för mänskliga fel och ger myndigheterna bättre möjligheter att känna igen riskfall.  

Ett nära myndighetssamarbete, bättre informationsutbyte och enhetliga förfaranden har varit det viktigaste när det gäller att försnabba behandlingen och förbättra kvaliteten.  

Mer information:
Essi Lojander, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 313 (fr.o.m. 27.3)
Katri Niskanen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 373 (25.-26.3.)
Veera Svahn, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 321 (frågor till arbetsministern)     Assi Puistolahti, serviceansvarig, Nylands arbets- och näringsbyrå, tfn 0295 042 461
Tuuli Huhtilainen, direktör för resultatområdet, Migrationsverket, tfn 0295 433 436