Hoppa till innehåll

Undersökning: Finländska chefer känner processerna, men kan inte inspirera

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 22.5.2018 8.14
Pressmeddelande

Den första omfattande nätverksundersökningen av finländskt ledarskap har genomförts i Finland. Enligt undersökningen har finländska chefer unik sakkunskap och stor tillit till processer, de är inte uppblåsta och framhäver inte hierarkin.

I undersökningsresultaten framträder dock samtidigt finländska chefers oförmåga att inspirera sina underlydande.

De svaga och starka sidorna hos finländskt chefskap har nu för första gången listats i en nätverksundersökning som närmare 100 direktörer, forskare och experter från olika branscher deltog i. I undersökningen utreddes hurudan en finländsk chef är och vilken slags ledarstil den finländska chefen har. Undersökningen beställdes av projektet Arbetsliv 2020, som verkar i anslutning till Arbets- och näringsministeriet, och den genomfördes av Filosofian Akatemia under våren 2018.

– Vi ville ta reda på om det finns något som heter finländsk ledarstil och vad är det som skiljer sig den från andra. Vi tror att om vi kan förstå det finländska chefskapets dna bättre, hjälper det oss att utveckla arbetslivet och chefskapet i en riktning där de finländska organisationerna tack vare sina starka sidor är mer framgångsrika i framtiden, säger Margita Klemetti, som är direktör för projektet Arbetsliv 2020.

När det gäller den finländska ledarstilen framträder klart tre starka sidor och på motsvarande sätt tre svagheter. Finländska chefers bästa sidor är deras stora sakkunskap, att de har en gemensam värdegrund med sina underlydande och att de har fötterna på jorden. Klara utvecklingsobjekt är behovet att skapa en mer öppen diskussionskultur och att i större utsträckning uppmuntra de underlydande samt att höja ambitionsnivån.

– Av framtidens chefer förväntas allt större närvaro och växelverkan. Det är fråga om att skapa förtroende och där har vi finländare redan en stark grund att bygga på. Genom ytterligare utveckling kan den finländska ledarstilen bli en konkurrensfördel för oss i framtiden även internationellt sett, säger Klemetti.

Anspråkslöshet i all ära, men det behövs också ambition

I undersökningen konstaterades finländska chefers starka sidor vara unik sakkunskap och förståelse av processer, eftersom en stor del av personerna i chefsposition har avancerat till sin nuvarande position från arbetstagarleden. Detta beror på att Finland inte har någon tradition av professionella direktörer på samma sätt som många andra länder.

Om man koncentrerar sig enbart på siffrorna, blir resultatet lätt en ingenjörsaktig kärlek till processer, vilket leder till att människorna kommer i anda hand. Som en svaghet hos de finländska cheferna ses således en dålig förmåga att inspirera människor och få de underlydande att känna att deras arbete är viktigt. Det är också svårt att få till stånd en dialog inom företaget.

Enligt undersökningen är chefskapet i Finland rakt, klart och uppriktigt. Det går lätt att närma sig en finländsk chef, och det existerar ingen hierarkiklyfta mellan arbetstagarna och ledningen. Cheferna äter i samma restaurang som sina underlydande och är ofta markerat anspråkslösa. Anspråkslösheten innebär dock ofta att ambitionsnivån i chefskapet inte är tillräckligt hög.

Som en stark sida betraktades dessutom det att den finländska chefens viktiga verktyg är en gemensam värdegrund med arbetstagarna. Den gemensamma värdegrunden omvandlas till en svaghet i det skede då olikhet och konflikter saknas i organisationen. Om alla är eniga, utvecklas inte kreativiteten och inga innovationer skapas. Många goda idéer går förlorade i ett klimat där det råder en tyst överenskommelse om allt.

Undersökningen genomfördes av Filosofian Akatemia på uppdrag av projektet Arbetsliv 2020. Definitionsarbetet styrdes av en arbetsgrupp som bestod av företrädare för projektet Arbetsliv 2020, Business Finland, Förbundet för finskt arbete och arbetshälsoinstitutet.

Suomalaisen johtamisen tila ja tulevaisuus  (digital publikation)

Ytterligare information:
projektdirektör Margita Klemetti, Arbetsliv 2020, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7032, margita.klemetti(a)tem.fi
verkställande direktör Karoliina Jarenko, Filosofian Akatemia, tfn 050 575 8487,  karoliina.jarenko(a)filosofianakatemia.fi