Många jobb är ”superjobb” med ett superbra arbetsliv
Av slutrapporten för 2016 års arbetslivsbarometer framgår det att 23 procent av de finländska jobben kan klassificeras som ”superjobb”, som överglänser andra jobb mätt med alla mätare för ett bra arbetsliv, medan cirka 13 procent är problemarbetsplatser.
Utgående från en statistisk klassificeringsanalys skapades för första gången fem ärketyper för de finländska jobben:
1. Superjobb
2. Krävande men högkvalitativa arbeten
3. Tunga bassjob
4. Lätta men socialt otillfredsställande arbeten
5. Problemarbetsplatser
Av dessa fem grupper skiljer sig ”superjobben” till sin fördel mätt med samtliga sex mätare. Dessa jobb finns på arbetsplatser som erbjuder i alla avseenden utmärkta arbetsförhållanden. Särskilt ofta innehas sådana jobb av direktörer inom den privata sektorn, ämneslärare, högskolelärare samt specialsakkunniga inom handel och teknik. Majoriteten av dessa har avlagt högskoleexamen.
”Krävande men högkvalitativa arbeten” är annars utmärkta jobb, men psykiskt belastande. Bland dem är spridningen stor när det gäller utbildningsbakgrund. Gruppen inbegriper många personer i ledande ställning inom den offentliga sektorn, men också byråanställda inom den privata sektorn samt process- och transportarbetare.
”Tunga basjobb" är socialt högkvalitativa, men fysiskt tunga. Denna grupp innefattar många personer med utförande arbete såsom byggnads-, reparations- och tillverkningsarbete, jord- och skogsbruksarbetare samt anställda inom servicesektorn t.ex. när- och sjukvårdare, städare och servitörer.
Personer med ”lätta men socialt otillfredsställande arbeten” utgör en grupp ganska högt utbildade som arbetar på arbetsplatser med sociala problem, men arbetet i sig är inte särskilt belastande.
Den minsta gruppen utgörs av ”problemarbetsplatser”. Dessa hamnar på efterkälken jämfört med övriga grupper med alla mätare mätt, med undantag för den psykiska belastningen. Arbetsuppgifterna är typiskt uppgifter på den utförande nivån vilka utförs på arbetsplatsen utan några möjligheter till flexibilitet. För gruppen typiska yrken är bl.a. arbetare i restauranger som serverar snabbmat, kontorsbiträden, gruv- och schaktningsmaskinförare, posthanterare, städare och maskinmontör. Majoriteten har en utbildning på mellanstadiet.
I slutrapporten för 2016 års arbetslivsbarometer, som arbets- och näringsministeriets publicerat, presenteras på nytt sätt samlade uppgifter om arbetslivet i Finland. I rapporten indelas finländska arbetsplatser för första gången i olika grupper enligt det hur arbetet upplevs kvalitativt. I analysen har arbetsplatserna jämförts med hjälp av sex olika mätare, vilka är exponering för störande beteende, den psykiska belastningen i arbetet, den sociala sammanhållningen, påverkansmöjligheterna, öppen och jämlik behandling samt den fysiska belastningen i arbetet. Gruppernas storlekar är riktgivande och jämförelsen har genomförts enbart nationellt.
Arbetslivsbarometern är en enkätundersökning som genomförs varje år och den har för avsikt att kartlägga läget i det finländska arbetslivet.
Ytterligare upplysningar:
Erno Mähönen, specialsakkunnig, [email protected], tfn 029 504 7066