Den naturvårdslag som antogs i dag är ett viktigt framsteg i arbetet mot förlusten av biologisk mångfald

Riksdagen antog en ny naturvårdslag i dag. Naturvårdslagen är ett av de viktigaste verktygen för att värna om den biologiska mångfalden i Finland. Den nya naturvårdslagen träder i kraft den 1 juni 2023.

”Jag är glad att riksdagen antog naturvårdslagen. Sedan lagen trädde i kraft för nästan hundra år sedan har den uppdaterats i större omfattning endast en gång tidigare. Vi har fått en mängd ny information om hur förlusten av biologisk mångfald framskrider och vilka fungerande sätt det finns att stärka den biologiska mångfalden. Resultatet kan vi se i den här omfattande lagreformen”, konstaterar miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.

Den gällande naturvårdslagen har varit i kraft sedan 1997. Sedan dess har man fått mycket ny information om den finska naturens tillstånd, och förståelsen av klimatförändringarnas inverkan på den biologiska mångfalden har ökat. Övrig lagstiftning, styrmedlen och förvaltningen har utvecklats under den nuvarande naturvårdslagens giltighetstid.

Skyddet av vissa strikt skyddade naturtyper stärks

Den nya naturvårdslagen innehåller bestämmelser om bland annat starkare skydd av strikt skyddade naturtyper, frivillig ekologisk kompensation och Finlands naturpanels roll. Anpassning till klimatförändringarna tas också in som ett av lagens syften.

”Det föreskrivs till exempel att öppna kustdyner och serpentinberg där det förekommer serpentinväxtarter inte får förstöras eller försämras. Det här är en viktig princip: samhället överlag borde övergå till att tänka att all mänsklig aktivitet i regel ska stärka den biologiska mångfalden, inte försämra den”, betonar minister Ohisalo.

Dessutom förbjuds malmletning helt i nationalparker och naturreservat. Förutsättningarna för malmletning skärps i andra statliga skyddsområden. Bestämmelserna om naturskyddsområden förblir i stort sett oförändrade, men det blir lättare att avlägsna invasiva främmande arter som är skadliga för den finska naturen från skyddsområdena.

Finlands naturpanels roll stärks

Vid beredningen av naturvårdslagen har man utnyttjat forskningsdata om tillståndet för den biologiska mångfalden i omfattande grad. I och med den nya lagen stärks Finlands naturpanels roll, och panelen får en motsvarande roll som Finlands klimatpanel har i fråga om klimatpolitiken. Syftet är att stärka den vetenskapliga kunskapens roll som stöd för planeringen av politiken för den biologiska mångfalden och beslutsfattandet om den.

”Förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen påminner om varandra i det att de är komplexa fenomen som kan stoppas med hjälp av färsk expertkunskap. Naturvårdslagen har beretts med stöd av bästa möjliga forskningsbaserade kunskap. Genom att stärka Finlands naturpanels roll säkerställer vi att arbetet fortsätter i samma spår även under kommande regeringsperioder”, betonar minister Ohisalo.

Ekologisk kompensation är ett verktyg för att ersätta naturvärden

Frivillig ekologisk kompensation tas med i naturvårdslagen. Med hjälp av ekologisk kompensation kan den skada som mänsklig aktivitet har orsakat den biologiska mångfalden på ett håll kompenseras genom att man ökar den biologiska mångfalden på annat håll. Detta innebär exempelvis restaurering av försämrade förekomster av naturtyper. Till exempel förlust av lundar till följd av byggverksamhet kan kompenseras genom förbättring av tillståndet för lundar någon annanstans. På så sätt minskar naturvärdena inte på övergripande nivå.

Markägaren får producera naturvärden, och dessa kan verifieras av myndigheten. De naturvärden som produceras kan säljas till exempel till ett företag som vill kompensera de försämringar som dess verksamhet orsakar naturen. Den aktör som orsakar försämringen får å sin sida en bekräftelse på att kompensationen för försämringen är ändamålsenlig. Detta gör det möjligt att visa såväl för det civila samhället som för investerare och finansiärer att verksamheten genomförs på ett ansvarsfullt sätt.

Importen av jakttroféer begränsas

I naturvårdslagen ingår också en ny bestämmelse om begränsning av importen av jakttroféer. Det är förbjudet att från länder utanför EU som jakttroféer importera sådana individer av de globalt mest hotade arterna, eller delar av dem, som äventyras av internationell handel.

”Den nya lagen förbjuder import av jakttroféer av de mest utrotningshotade djuren. Förbudet omfattar till exempel noshörningshorn och tigerfäll”, säger minister Ohisalo.

Författningsgrund för frivilliga skyddsprogram

Den nya lagen befäster också de populära Helmi- och METSO-programmens ställning i och med att det skapas en författningsgrund för de frivilliga skyddsprogrammen. Lagen förbättrar också möjligheterna att få ekonomiskt stöd för skyddsåtgärder. Naturvårdens godtagbarhet stöds genom att bestämmelserna om ersättningar förtydligas och delvis utvidgas. Markägarnas rättigheter tryggas med hjälp av det nuvarande ersättningssystemet, som utgår från principen om full ersättning.

Naturvårdslagen stärker också samernas rättigheter som urfolk bland annat genom ett förbud mot att försämra samernas traditionella näringar och kultur.

Ytterligare information:

Förfrågningar om intervjuer med ministern:
Heikki Isotalo
ministerns specialmedarbetare
tfn 040 861 7204
[email protected]

Antti Heikkinen
ministerns specialmedarbetare
tfn 0295 250 231
[email protected]

Pasi Kallio
lagstiftningsråd
tfn 0295 250 251
[email protected]

Leila Suvantola
lagstiftningsråd
tfn 0295 250 433
[email protected]

I regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering uppställs målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Finland och uppnå målen i FN:s konvention om biologisk mångfald. I enlighet med regeringsprogrammet revideras naturvårdslagstiftningen utifrån en utvärdering. Naturvårdslagen är ett av de viktigaste verktygen för att värna om den biologiska mångfalden i Finland.