Preliminära riktlinjer för det bostadspolitiska programmet

Den arbetsgrupp som bereder ett utvecklingsprogram för bostadspolitiken dryftar frågan om hur man kan säkerställa goda boendeförhållanden med skäliga boendekostnader för alla i Finland. Utvecklingsprogrammet ska svara på en situation där bostadsmarknaden håller på att delas upp i områden med minskande befolkning och i tillväxtcentrum där bostadspriserna stiger. Också polarisering inom tillväxtcentrumen måste förebyggas.

Arbetsgruppen presenterade den 9 oktober preliminära förslag till riktlinjer för olika intressegrupper. Gruppen kommer att fortsätta utforma riktlinjerna och åtgärdsförslagen utifrån den respons som ges. Uppdraget är att bereda ett övergripande utvecklingsprogram för bostadspolitiken 2021–2028. En bostadspolitisk redogörelse ska lämnas till riksdagen ännu under höstsessionen 2020.

Arbetsgruppen har ställt upp mål som bör främjas inom bostadspolitiken och på bostadsmarknaden. Enligt de bostadspolitiska mål som arbetsgruppen ställt ska var och en ha rätt till gott boende med skäliga boendekostnader, och utbudet av bostäder ska svara mot olika befolkningsgruppers behov.

Inom bostadspolitiken bör man eftersträva en fungerande arbetsmarknad och livskraftiga regioner. Man bör också sikta på en stabil prisutveckling för bostäder och kunna svara på riskerna på bostadsmarknaden. Eftersom boendet står för en betydande del av klimatutsläppen från hushåll, bör man också inom bostadspolitiken begränsa klimatutsläppen från byggande och boende.    

I riktlinjerna för bostadspolitiken lyfter arbetsgruppen bland annat fram den inverkan bostadspolitiska beslut har på andra politiksektorer.

De åtgärdsförslag som arbetsgruppen lägger fram representerar tre teman. Under det första temat har arbetsgruppen letat efter metoder för hur urbaniseringen och befolkningens åldrande ska beaktas i bostadspolitiken, såväl i områden där befolkningen minskar som i tillväxtcentrumen. Arbetsgruppen har till exempel diskuterat avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtalen) och hur de kunde utvecklas. Gruppen har också diskuterat en utveckling av garantimodellen för ombyggnad i bostadsaktiebolag så att den bättre svarar på husbolagens ökande behov av reparationer i områden med minskande befolkning.

Det andra temat gäller statens roll som finansiär av bostadsbyggande samt statens behov och möjligheter att stödja ägarboende. Arbetsgruppen har bland annat diskuterat statens bostadsfonds roll och nya inkomstkällor för fonden.

Under det tredje temat har arbetsgruppen diskuterat metoder för att främja olika slags boendeformer särskilt ur hushållens synvinkel. Arbetsgruppen har dragit upp riktlinjer för beredning av lagstiftning om bostadsandelslag. Den har dessutom diskuterat möjligheterna att öka statens roll i bostadsplaneringen och utveckla systemet med BSP-lån.

Som stöd för sitt arbete har arbetsgruppen beställt två utredningar som blir klara hösten 2020. Pellervon taloustutkimus undersöker värdeutvecklingen i bostadsbeståndet i regioner där befolkningen minskar. Åbo universitet gör en internationell jämförelse i frågor som rör boende.

Ordförande för arbetsgruppen är Hannele Pokka, tidigare kanslichef för miljöministeriet, och vice ordförande är Mikko Spolander, avdelningschef vid finansministeriet. Det har också tillsatts en uppföljningsgrupp med företrädare för alla riksdagspartier. Ordförande för uppföljningsgruppen är miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Mer information

Hannele Pokka, arbetsgruppens ordförande, [email protected]
Liisa Meritähti, regeringssekreterare, tfn 0295 250 376, [email protected]